Sverige och Finland ett steg närmare Natomedlemskap
Turkiet har dragit tillbaka sina invändningar mot Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. Nu krävs att alla Nato-länders parlament ratificerat ansökningarna.
Tisdagens möte mellan stats- och regeringscheferna i Finland, Sverige och Turkiet ledde till att Turkiet drog tillbaka sitt veto och att de tre länderna slöt en överenskommelse om gemensam kamp mot terrorism och vapenexport.
– Vi har tagit ett steg närmare Nato. Det är bra för Sverige och svenska folkets säkerhet, sa statsminister Magdalena Andersson (S) vid en pressträff.
Nästa vecka startar de formella medlemskapsförhandlingarna som antas gå snabbt. Sedan krävs att parlamenten i alla medlemsländer ratificerar de svenska och finska ansökningarna.
Sverige och Finland bekräftar enligt överenskommelsen att man ser PKK som en terroristorganisation och länderna hänvisar till redan genomförda eller beslutade förändringar i respektive lands lagstiftning om terrorism. Ansökarländerna lovar också att man inte kommer att ge stöd till de kurdiska rörelserna YPG/PYD och den organisation som beskrivs som FETÖ (Gülenrörelsen) i Turkiet.
Sverige och Finland bekräftar också att de inte har några embargon mot vapenexport till Turkiet. Natomedlemskap kommer också att innebära förändringar i riktlinjer för vapenexport till andra Nato-länder.
Överenskommelsen innehåller även principer för utlämning av turkiska medborgare som är misstänkta för terrorism, i enlighet med europeiska konventioner.
– Det är inte så att vi kommer att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning eller de demokratiska rättigheter som människor har. Däremot kommer det vara en betydande skärpning när det gäller att kriminalisera terrorismaktiviterer, det kommer att vara hårdare straff och vi ska inte vara en fristad för terrorister. Om man inte är terrorist har man ingen som helst anledning att vara orolig, sa utrikesminister Ann Linde i till Sveriges radio på onsdagen.