Sluta sparka på de allra svagaste
Sjuka, handikappade och arbetsskadade blir inte friskare av att svälta.
Sjuka blir inte friska för att sjukersättningen är låg. Det är ovärdigt att ett land som Sverige inte behandlar samhällets svagaste bättre.
Ersättning till dem med stadigvarande sjukersättning utbetalas till den som är mellan 19 och 64 år och som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att personen aldrig kommer att kunna arbeta, varken nu eller i framtiden.
En utredning om en persons arbetsförmåga kan ofta kosta 300 000 kronor, ofta mycket mer, då de skickas på ett flertal utredningar och tester. Ersättningsbeloppen är olika beroende på ålder och om personen haft ett arbete tidigare. Summan beräknas med 64,7 procent av personens genomsnittliga inkomst under de senaste åren.
Eftersom de flesta som får sjukersättning varit sjuka i många år innan man beviljas ersättning blir det väldigt lågt. Stadigvarande sjukersättning är det sjukpenningbelopp som sjukersättningen baseras på (sjukpenningen är som bekant redan sänkt till 80 procent av lönen). När sjukersättningen väl går igenom har sjukpenninggrundande inkomst, SGI, sjunkit ett flertal gånger. Beloppen indexregleras en gång per år.
Gruppen som är hänvisad till sjukersättning på grund av sjukdom och handikapp är starkt missgynnad och lever med mycket liten möjlighet till självförsörjning. Indexeringen ändrar inte på detta.
Tandläkare och glasögon är ofta något man får välja bort trots att behoven finns.
I likhet med de starkt motiverade höjningar som gjorts för pensionärsgruppen är de med sjukersättning nu i behov av samhällets solidaritet med dem. Sluta sparka på sjuka, handikappade och arbetsskadade. De blir inte friskare av att svälta, av att inte ha råd att kunna köpa den medicin som ordineras av deras läkare. Tandläkare och glasögon är ofta något man får välja bort trots att behoven finns.
Enligt Eurostats definition går fattigdomsgränsen i ett medlemsland vid 60 procent av medianinkomsten efter skatt, inklusive sociala transfereringar. Under den gränsen anses det svårt att deltaga fullt ut i samhället och man riskerar att hamna i socialt utanförskap. Och detta är nu acceptabelt för de med stadigvarande sjukersättning då de ofta får en ersättning under 12 000 kronor i månaden som ska räcka till hyra, mat, läkarbesök, hjälpmedelskostnader till regionen, mobil, medicin, el, med mera.
När ska Sverige veta bättre än att låta sjuka, handikappade leva i fattigdom?
Lillemor Pettersson, Hallsberg.
