Gustaf Lantz: ”Social demokrati helt enkelt”
Det är tydligen populärt att spy galla över särskrivningar på sociala medier. Men det finns särskrivningar som är retoriskt eleganta. I Håkan Juholts talmanus särskrevs ofta socialdemokrati.
Mål och medel är ofta svåra att skilja åt. I en socialdemokratisk folkrörelse omöjligt. Se på hur de socialistiska samhällen där receptet varit odemokratiskt blivit hopplöst ojämlika. Orwells rader i ”Grisfarmen” är tyvärr träffande för att beskriva hyckleriet i många sådana samhällen ”Alla djur är skapade jämlika, men vissa djur är mer jämlika än andra”.
Nyligen firade vi i riksdagen att den svenska demokratin fyllde 100 år. Men det var först vid valet 1991 som många med intellektuell funktionsnedsättning kunde rösta för första gången.
Jag och några andra riksdagsledamöter tyckte därför det var dags att komplettera det formella firandet med världens första ”Funkisriksdag”. Så nyligen hade vi en dag där människor med funktionsnedsättningar berättade om sina erfarenheter från samhället i riksdagens andrakammarsal med en välkomsthälsning från talmannen.
Leo Lusth och Rasmus Westlund berättade om hur de skapat en rörelse som lett till att begreppet ”särskola” nu avskaffas. Ordet förvärrade mobbningen som de upplevt i sina skolor. Therese Wapsell berättade om hur hon gått från daglig verksamhet till en anställning. Storvreta IBK, som är världens bästa innebandylag, beskrev hur de gjort personer med Funktionsnedsättningar till navet i hela föreningens verksamhet.
Ju längre dagen gick lade sig deltagarnas fascination inför att vara i riksdagen och i stället tog de mer plats bland oss riksdagsledamöter. Vi gick från demokratisk form, till demokratiskt innehåll.
Varför kan man inte var tjänstledig från en daglig verksamhet? Varför har Arbetsförmedlingen inte längre personer som kommer ut till ”särskolan” för att hjälpa eleverna att ta steget ut i arbetslivet? Visst är det bra att aktivitetsersättningen höjdes, men nu blir ju allt så mycket dyrare så vi är tillbaka på ruta ett.
Om riksdagens finaste lokal inte varit fylld med människor med funktionsnedsättningar hade ingen av oss riksdagsledamöter ägnat en tanke åt varför man inte kan vara tjänstledig från en daglig verksamhet för att prova på en anställning med lönebidrag. De som inte sitter med vid bordet väljer inte ämne för diskussionen. Det som inte är uppe till diskussion blir ogjort.
Med fler människors delaktighet i demokratin sätts en bredare dagordning för hela samhället. Med demokratiska rättigheter blir det svårt att blunda för sociala orättvisor.
I valet är budskapet från oss socialdemokrater glasklart. Vi ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Det måste vara steg ett.
Men lika viktigt är vad vi ska göra med den. Vi ska använda kontrollen för en jämlik vård där behovet avgör. Vi ska bygga skolor utan murar mellan människor, där alla elever ges en riktig chans att nå sina mål. Vi ska se till att arbetsförmedlingen ger människor möjlighet att nå sin fulla potential i arbetslivet.
För ingen ska tro att det som inte är under demokratisk kontroll är utom kontroll. För om folket inte styr, styr någon annan. I Sverige ofta den som fakturerar.
Så nästa gång någon särskriver socialdemokrati, spy inte galla i någon Facebookgrupp. Håna inte författaren. Läs och bli påmind om att ägget behöver hönan. Och utan ägg inga hönor. Social demokrati helt enkelt.
Gustaf Lantz är socialdemokratisk riksdagsledamot
