Folkkära konstnärer tog tidigt ställning mot nazismen
Arbetarcafé av Albin Amelin, och Första maj av Vera Nilsson, är några av tavlorna på konstutställningen “Humanitet – konstens kraft i svåra tider”.
– Det är historien om hur våra folkkära konstnärer, Vera Nilsson, Sven X:et Erixson, Bror Hjort och Albin Amelin, tidigt tar ställning mot fascismen och rasismen som breder ut sig.
Det säger Dragana Kusoffsky Maksimovic, chef för Sven-Harrys konstmuseum, som i helgen öppnade en utställning med verk av de fyra konstnärerna.
1920- och 30-talen var en tid när demokratier vacklade. En rad länder i olika världsdelar övergav demokratin, självförvållat eller på grund av att de ockuperades. I Europa var det 17 länder som åsidosatte sina representativa församlingar redan före krigsutbrottet 1939.
Januari 1933 kom Hitler till makten i Tyskland, utsedd till rikskansler med stöd av konservativa som trodde att nazismen skulle gå att kontrollera. I oktober samma år gav svenska konstnärer ut en mapp med grafiska blad, ”Humanitet”.
Det är ganska grovhuggna bilder på enkelt papper – målet har inte varit att hamna på gallerier eller konstmuseer utan att nå ut. Snabbt. Och att syftet var att varna för vad som höll på att hända behöver man inte tvivla på när man ser bilderna; här hängs människor i ett hakkors, de skriker av smärta och tittar fram bakom galler.
Mappen ”Humanitet” blev utgångspunkt för en utställning på Sven-Harrys konstmuseum som fått titeln ”Humanitet – konstens kraft i svåra tider”. Den visar verk av framför allt Vera Nilsson, Sven X:et Erixson, Bror Hjort och Albin Amelin från 1920-talet till 1940-talet. Andra svenska konstnärer gästspelar med grafiska blad i ”Humanitet” och i tidskriften ”Mänsklighet” som även den innehöll antinazistiska budskap.
Den kom bara ut i två nummer – och man kan ju fråga sig om den nobbades för försäljning på grund av budskapet eller den låga kvaliteten, som var den officiella förklaringen.
Det gemensamma engagemanget mot krig och nazism hos konstnärerna kommer till uttryck även i verk vid sidan av grafiken i ”Humanitet”, men utställningen bjuder på ett vidare perspektiv på de fyra konstnärerna.
Årtiondena före och under andra världskriget på många sätt präglade av ekonomisk depression och kriget, men det var också en tid av olika former av samhällsomvandling. I den utställda konsten möter vi slitigt arbete och protestbilder – men också en framväxande modernitet i form av tunnelbana och stadskärnornas reklamskyltar, samt konst som utmanade den tidens gränser för hur nakenhet fick skildras.
Här visas Albin Amelins skildring av ett arbetarcafé och skotten i Ådalen 1931, Vera Nilssons antikrigsmålning ”Kriget är kapitalets skuld” och Sven X:et Erixsons ”Flyktingbarnen”. Och Bror Hjorths marmorskulptur ”Kärleksgrupp” som var så provocerande att den beslagtogs när den först ställdes ut.
För den som inte har besökt Sven-Harrys konstmuseum, som ligger vid Vasaparken i centrala Stockholm, så är det utställningslokaler av rätt lagom storlek – det är inte mer än att man orkar titta på allt, med reservation för att några tavlor bara kan nås om man kan gå i trappor.
Idén till utställningen väcktes för ett par år sedan och att den öppnar just i år 2022 är ingen slump – det är ju valår i Sverige. ”Humanitet – konstens kraft i svåra tider” visas fram till valdagen 11 september.
Men att utställningens tema skulle hinna bli extra aktuell våren 2022, det hade museet inte räknat med.
Fakta
”Humanitet – konstens kraft i svåra tider” visas på Sven-Harrys konstmuseum, i Vasaparken i Stockholm, 8 april till 11 september 2022. Gästcurator: Paulina Sokolow.
