Regionala center ska steppa upp kampen mot brottslighet i arbetslivet

Begreppet arbetslivskriminalitet omfattar fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Det kan handla om bland annat penningtvätt, överträdelser mot arbetsmiljöregler, människohandel och fusk med skatter och sociala avgifter. 

– Arbetslivskriminalitet göder den organiserade brottsligheten, säger Johan Danielsson.

Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket får i uppdrag att påbörja inrättandet av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Ytterligare sex myndigheter ska ansluta sig successivt. 

Två av de regionala centren ska öppna i sommar och alla sju ska finnas på plats i slutet av 2023. 

– Det handlar om en tydlig ambitionshöjning i det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivskriminalitet. Vi tror att det här kommer att leda till fler och bättre kontroller. 

Satsningen finansieras med de extra pengar Arbetsmiljöverket fick i budgeten för 2022 för att jobba mot arbetslivskriminalitet. 

Vi tror att det här kommer att leda till fler och bättre kontroller. 

Johan Danielsson

Arbetslivskriminalitet påverkar enligt Johan Danielsson alla regeringens tre prioriterade uppgifter: kamp mot segregation och brottslighet, en grön industrirevolution och att ta tillbaka kontrollen över välfärden. Men särskilt kampen mot brottsligheten.

– Att mota tillbaka arbetslivskriminaliteten är en avgörande del i det arbetet. Man ser tydliga kopplingar till den organiserade brottsligheten. Lösningen ligger i att motverka de affärsmodeller som i dag driver arbetslivskriminalitet. 

Regionala center där myndigheter samverkar mot arbetslivskriminalitet är bara det senaste av regeringens åtgärder. 2017 startade ett myndighetsgemensamt arbete som har genomfört över 6000 kontroller sedan det startade. 

Regeringen också nyligen lagt förslag om skärpta regler för arbetskraftsinvandring och skärpta regler för utländska transportföretag som kör i Sverige. En utredning la i höstas flera förslag för att minska exploateringen av utländska arbetstagare 

Risken för arbetslivskriminalitet bedöms vara störst i branscherna bygg och anläggning, restaurang, transport, städning samt vård, omsorg och sociala tjänster. 

Arbetskriminaliteten har förödande konsekvenser både för arbetstagarna i Sverige men även för alla schysta företag.

Susanna Gideonsson

LO-ordförande Susanna Gideonsson välkomnar att regeringen steppar upp arbetet mot arbetslivskriminalitet. LOs medlemsförbund har de senaste tio åren sett många exempel på arbetslivskriminalitet som går ut över arbetare.

– Vi har träffat på arbetstagare som sover på skitiga betonggolv, bakom någon avbalkning, vi träffar på arbetstagare som har upp till 90 timmars arbetsveckor, där man jobbar helt utan skyddsutrustning, helt utan utbildning. 

Många av de arbetare som utnyttjas är utländska, men inte alla, och det förekommer även att ungdomar luras att provjobba gratis. 

– Arbetskriminaliteten har förödande konsekvenser både för arbetstagarna i Sverige men även för alla schysta företag. Alla de som sköter sig men drabbas av en osund konkurrens. I grunden ser vi att den arbetslivskriminalitet som nu breder ut sig till allt fler branscher hotar både vår svenska arbetsmarknadsmodell men även vår svenska välfärdsmodell, säger Susanna Gideonsson.

Fakta

De nio myndigheter som ska samarbeta i de regionala centren mot arbetslivskriminalitet är: Arbetsförmedlingen; Arbetsmiljöverket; Ekobrottsmyndigheten; Försäkringskassan; Jämställdhetsmyndigheten; Migrationsverket; Polismyndigheten; Skatteverket och Åklagarmyndigheten.