Ökat fokus på S profilfrågor
Finansminister Magdalena Andersson med budgetpropositionen. Ninni Andersson/Regeringskansliet
Oppositionen vill gärna sätta bilden av en svag regering med en högerbudget. En annan bild är att Socialdemokraterna går in i val-
året med en renodlad S-regering, en valbudget med ett historiskt stort reformutrymme och med en ny statsminister, Magdalena Andersson, som har höga förtroendesiffror.
”Regeringen bedömer att den har råd med nya satsningar för 40 miljarder kronor i budgeten för 2018. Finansminister Magdalena Andersson beskriver svensk ekonomi som urstark.”
Så skrev TT hösten 2017.
74 miljarder och en enpartiregering hade betraktats som ett drömscenario då. Trots att M-KD-SD ändrar i 10 miljarder kvarstår alltså ett reformutrymme 24 miljarder större än 2018.
– Budgetreservationen som det har skrivits mycket om är ändå resultatet av ett förhandlingsmisslyckande. Man jobbade, jobbade och jobbade, och hann med tio miljarder i justeringar av nya reformer på 74 miljarder. Och ett av fyra partier hoppade av, säger Magdalena Andersson.
Det är dock en pedagogisk uppgift för Andersson att förklara att hon i grunden regerar på en S-MP-budget med stöd av C.
Landsbygdsfrågorna är ett exempel. Här gör Jimmie Åkesson (SD) en stor sak av sänkt skatt på bensin och diesel. Det kostar 3,3 miljarder. Kritiken ur ett klimatperspektiv är massiv. Men är det en satsning på glesbygden?
Nej, längst körsträcka i snitt har bilarna i Stockholms län, enligt SCB. Här bor även flest bilåkare. Stockholms län tjänar mer än alla glesbygdskommuner tillsammans.
”Ett extremt ineffektivt sätt att minska bördan för landsbygden”, skriver Greenpeace kampanjchef Carl Schlyter i Aftonbladet.
Samtidigt finns från regeringen omfattande satsningar på landsbygden såsom 5,7 miljarder på jordbruket, historiskt stora infrastruktursatsningar, 1,3 miljarder till bredband i glesbygd, stöd till bensinmackar, livsmedelsaffärer och besöksnäringen.
Sista ordet om budgeten är inte sagt för att själva rambeslutet nu är fattat. Miljöpartiet vill riva upp bensinskattesänkningen.
– Det förhandlas ju fortfarande i utskotten. Vi kommer naturligtvis noggrant titta igenom de budgetbeslut som fattades av riksdagen, säger Magdalena Andersson.
– Mycket av det i budgeten som jag lagt fram, där vi har höga ambitioner på klimatområdet, ligger kvar. Klimatbudgeten är otroligt mycket större nu än den var när Stefan Löfven tillträdde.
En post som M-KD-SD gärna nämner är satsningen på polislöner. En ny idé? Nej.
”Mer pengar i plånboken till flera poliser – så kan år 2020 sammanfattas. Efter tre år med arbetsmarknadens bästa avtal har Polisförbundets medlemmar haft genomsnittliga löneökningar på drygt 16 procent”, skriver Polisförbundet om polislönerna.
M talar även om att regeringen ger ”mindre pengar till polisen”.
I själva verket fick Polisen två miljarder mer än 2021, åtta miljarder mer än 2018 och hela tio miljarder mer än när Ulf Kristersson (M) satt i regeringen.
M-KD-SD-reservationen tydliggör även alternativen i till exempel klimatpolitiken och pensionerna. En annan skiljelinje är familjeveckan, utökad föräldraledighet för föräldrar till barn mellan 4 och 16 år.
”Vi tar bort ledighetsveckan”, förklarade Elisabeth Svantesson (M) inför budgeten.
Men M-KD-SD gjorde bara ”ledighetsveckan” obetald.
– Familjeveckan kommer att begränsas till höginkomsttagare, som redan har sex veckors semester. Medan de som jobbar i LO-yrken, schemalagt, som oftast har fem veckors semester kommer att ha sämre möjlighet att ta del av den, säger Magdalena Andersson.
S minns maxtaxan på förskolan, ett sent S-vallöfte 1998, som väljarna inte hann sätta sig in i, men som blev en vinnarfråga i valet därpå. Kan familjeveckan bli en sådan 2022?
Huruvida regeringen tänker lägga fram en större vårändringsbudget vill Magdalena Andersson inte svara på idag. Däremot menar hon att det kommer att märkas att det är en S-regering.
– Det är klart att när det bara är ett parti så blir det mer tydligt vad som är fokus: Att bryta segregationen, ta krafttag mot kriminaliteten, ta tillbaka kontrollen över välfärden och klara klimatomställningen.
