Låt tandvården bli del av högkostnadsskydd

I Sverige har alla rätt till sjukvård och de avgifter som tas ut är relativt låga. Exempelvis komplicerade ingrepp, förlossningar och operationer som i verkligheten kostar tiotusentalskronor eller rentav flera hundra tusen, får vi som patienter utan att betala höga avgifter. I stället betalar vi gemensamt via skattsedeln efter förmåga och får tillbaka efter behov. Dagens högkostnadsskydd för sjukvården garanterar att individen aldrig behöver betala mer än 1150 kronor per tolvmånadersperiod. 

Sedan 1930-talet har vi byggt upp utjämnande system för sjukvård, socialförsäkringar, äldreomsorg och barnomsorg, där den bärande idén är lika tillgång vid behov, oavsett inkomst. Men tandvården har lämnats utanför. Det är hög tid att ändra på det.

Jämfört med många andra länder är svenskarnas tandstatus överlag god, men ingen kan hävda att vi lever upp till ambitionen om tandvård på lika villkor. De med högre utbildning och högre inkomster besöker tandvården oftare och bedömer i högre utsträckning den egna tandhälsan som bra, jämfört med de med lägre utbildningsnivå och lägre inkomster. Man kan i dag ofta se inkomstskillnader och utbildningsbakgrund i antalet intakta tänder, och detta redan i yngre åldrar. Tandhälsan bland sjukskrivna och arbetslösa är klart sämre än den bland sysselsatta, och skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper har ökat. Låginkomsttagare behandlas generellt med billigare åtgärder. Ett tydligt exempel är när en tand är så pass skadad att de två möjligheter som finns är utdragning eller rotfyllning. Att dra ut tanden är billigare än att få den rotfylld, och ju lägre inkomst en patientgrupp har, desto högre andel av behandlingarna utgörs av tanduttagningar. 

Ojämlikheten i tandhälsa sammanhänger med de höga kostnaderna för tandvårdsbesök. För behandling kan man behöva betala tusentals och ibland tiotusentals kronor. Den statliga prisregleringen av tandvårdstaxan avskaffades 1999 och fri prissättning infördes. Det finns en statlig referensprislista. Men den tycks ha blivit mer av ett golv än en riktlinje för prissättning. Privattandläkare sätter själv sin taxa och Folktandvårdens priser fastställs av regionerna. När vi styrde Region Skåne såg vi emellertid till att hålla Folktandvårdens priser på den statliga rekommendationen. När Alliansen tog över styret efter valet 2018 var en av deras första åtgärder att höja tandvårdspriserna, för vissa behandlingar med uppemot 60 procent. Denna politik har också stöttats av Sverigedemokraterna. 

Under de senaste två decennierna har flera reformer genomförts. Bland annat tandvårdsstöd till äldre, åldersgränsen för fri barntandvård har höjts och ett skydd mot mycket höga kostnader har införts. Men det är alltjämt så att stora kostnader vältras över på den enskilde – trots att det så uppenbart strider mot den generella välfärdens principer. Den nyligen presenterade statliga tandvårdsutredningen innehåller flera bra förslag, bland annat att ett vanligt tandvårdsbesök högst ska få kosta 200 kronor. Det är steg i rätt riktning, men inte tillräckligt.

Nu är läge att i stället föreslå en ordentlig tandvårdsreform. Vårt förslag är att låta tandvården ingå i högkostnadsskyddet. Enligt den statliga tandvårdsutredningen skulle det kosta statskassan 6–7 miljarder per år. Kostnaden är att jämföra med vad det kostade att avskaffa värnskatten och i jämförelse med de 300 miljarder som de samlade skatterna sänkts med sedan millennieskiftet går det inte att hävda att en sådan reforms vore ekonomiskt ogörbar. 

Tänderna och munnen är en del av kroppen. Det handlar inte om någon lyxkonsumtion att gå till tandläkaren. De flesta av oss är i behov av tandvård i någon form för att upprätthålla en god hälsa, och välskötta tänder tillhör tveklöst den sociala normen i dag. Om det syns att man har dåliga tänder – för att man inte har råd att gå till tandläkaren eller har fått hålla till godo med den billigaste behandlingen – är det ofta förknippat med skam och stigmatisering. Det finns också samband mellan tandhälsa och övrig hälsa, exempelvis ökar risken för hjärtsjukdomar vid försämrad tandhälsa.

Stödet bland väljarna för att jämställa tandvården med övrig vård är stort och Socialdemokraterna bör göra tandvården till en av de stora valfrågorna 2022. Vi är övertygade om att det är en valvinnande fråga.

Henrik Fritzon (S)

regionråd i opposition och gruppledare för S i Region Skåne
Talla Alkurdi (S)

regionråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvård i Region Stockholm
Håkan Linnarsson (S)

regionråd i opposition med ansvar för hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen