10 viktiga saker du bör känna till om regeringens budget för 2022
1. Innehåller rekordmycket pengar
Sammanlagt kommer ökade reformer på 74 miljarder att finnas med i budgeten. Det innebär att Magdalena Andersson nu delvis lämnar den ekonomiska försiktighet som varit de senare åren när det gäller budgetutgifter.
Regeringen menar att Sverige kommer från en ekonomisk styrkeposition med låg statsskuld och ordning på finanserna och därför kan satsa för att få landet snabbt ur coronakrisen.
Budgeten betonar fyra områden där reformerna är särskilt starka: klimatomställning, arbetsmarknad, välfärden och rättsystemet.
2. Satsningar på dem som behöver det mest
Trygghetspension införs för den över 60 år som blivit utsliten på jobbet.
Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och
aktivitetsersättning den så kallade ”funkisskatten” tas bort.
Höjt bostadstillägg för pensionären från och med nästa år.
Den kommunala välfärden tillförs tre miljarder extra.
3. Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare
Nästa år kommer 7,5 miljoner svenskar få sänkt skatt. Många vanliga löntagare kommer få en skattereduktion på 1 320 kronor.
4. Förbättrad sjukförsäkring och a-kassa
Avdragsrätt för a-kasseavgiften är en gammal stridsfråga för Socialdemokraterna och införs nu när budgeten inte längre är en del av januariavtalet.
Regler i sjukförsäkringen blir generösare och anpassas. Taket för sjukersättningen höjs för alla.
5. Rättsväsendet tillförs extra pengar och satsningar görs på att motverka mäns våld mot kvinnor
Två och en halv miljard kommer att läggas extra på brottsbekämpningen under 2021. Bland annat för att hjälpa polis och rättsväsende bekämpa gängkriminaliteten. En satsning görs på fler kameror och bättre förmåga att läsa av krypterad information
6. Miljarder till vården
Fem miljarder extra kronor läggs på vården. Exempelvis för att få ner köer som orsakats av coronapandemin samt fortsatta kostnader för testning och vaccin.
7. Klimatomställning
Hela tolv miljarder kommer att gå till en ny grön omstart. Bland annat kommer det handla om att stärka stödet till gröna transporter och gröna industrier. Även näringslivets förutsättningar för att ställa om ska stärkas.
8. Familjevecka
Föräldrar som jobbar inom arbetar och lägre tjänstemannayrken har ofta problem att kunna gå på föräldrasamtal i skolan eller vara hemma vid studiedagar. I budgeten finns förslag om att införa tre familjedagar med 80 procent ersättning av lönen om man behöver vara ledig från jobbet i sådana situationer.
9. Fler jobb
Pengar fördelas på sjutton områden för att pressa ner arbetslösheten och få fler i jobb. Två miljarder ges till ökat antal utbildningsplatser. Det kommer också bli billigare att anställde ungdomar mellan 19—23 år under sommarmånaderna genom en nedsättning av arbetsgivareavgiften.
10. Behöver stöd i riksdagen
För att budgeten ska gå igenom krävs troligtvis aktivt stöd från både Centern och Vänsterpartiet. Det är i dag oklart hur de kommer ställa sig.
Oklart om budgeten går igenom
Varken Vänsterpartiet eller Centern har gett besked om de kommer stjälpa budgetförslaget och därmed med stor sannolikhet utlösa ännu en regeringskris.
Vänsterpartiet menar att budgeten är ”bra, men inte tillräckligt”.
– Det viktigaste avtrycket Vänsterpartiet gjort är de reformer i sjukförsäkringen som innebär högre ersättningar, lättnader när det gäller de som utförsäkras och en möjlighet att få ersättning utan att det tas av pensionsåren, för dem som slitit ut kroppen i förtid genom hårt arbete säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet. Men hon menar också att budgeten präglas av Centerpartiets fortsatta urholkning av välfärden, och fortsatta privatiseringar.
Centerpartiet uppger till Ekot att de främst satsar på att bygga upp sitt eget alternativ och att vägen är mycket lång till att stödja någons annans budgetförslag.
Andra tunga aktörer som LO och PRO är försiktigt positiva till förslagen men anser också att det bör göras mer för respektive grupp pensionärer och LO-kollektivet.
Hårdast i sin kritik är, förutom oppositionen, lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand som säger att de 1,3 miljarder som satsas på skola bara täcker en bråkdel av behoven.