Sabunis PR-stöd – före Björklunds avgång
Satt verkligen två FP-föredettingar, Nyamko Sabuni och Johan Jakobsson, på var sin kammare 2017 och läste på om Tage Erlanders relationer med kommunisterna på 50-talet?
Eller hade det näringslivsstödda uppdraget ”en borgerlig regering med stöd av SD” redan inletts?
Liberalerna skulle, enligt Nyamko Sabuni, lyfta bara partiet tog ställning för en M-ledd regering, även om det innebar att ta stöd av Sverigedemokraterna. Efter 2,5 procent i SCB:s partisympatimätning ifrågasätts istället Sabunis vägval.
Sabuni laserade sin kandidatur 11 april 2019, efter att Jan Björklund skrivit på januariavtalet och sedan aviserat sin avgång. Men det finns indikationer på att Sabuni och personer i hennes närhet smidde planer på att lansera henne som partiledare långt före valet 2018.
När Birgitta Ohlsson utmanar Björklund om partiledarskapet inför landsmötet 2017 ser sig Sabuni, trots att hon varit borta från politiken sedan 2013, manad att skriva i partitidningen NU under rubriken ”Viktigt vägval väntar oss”.
Där förespråkar hon ett partiledarskap med hennes egen profil: ”att vara redo att föra samtal med alla partier” (ta stöd av SD) och föra en tuffare migrations- och integrationspolitik tydligare kopplad till medborgarskapet:
”Liberalerna begick ett misstag genom att överge den av väljarna mest uppskattade integrationspolitiken”, skriver Sabuni.
Hon lyfter även vikten av ”valfrihet” (vinster i välfärden) och ”hållbarhet” som ny L-profilfråga i näringslivspolitiken.
Det senare är intressant eftersom SvD 2019 avslöjade hur tidigare partisekreteraren Johan Jakobsson, som PR-konsult på Nordic PA, hade Scanias uppdrag att driva en elektrifieringskommission och hur det blev Sabunis första utspel. Detta sedan Jakobsson varit drivande i Sabunis partiledarkampanj.
En av Nyamko Sabunis största politiska framgångar är en lobbyprodukt från Scania. SvD granskar relationerna mellan Nyamko Sabuni och lobbyisterna. https://t.co/cgPxfjmwIy pic.twitter.com/ch9z7FgsWA
— Svenska Dagbladet (@SvD) May 6, 2020
SvD hänvisade till ett anonymt brev till Liberalernas partistyrelse som hävdade att Nordic PA fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv att påverka Liberalerna. Johan Jakobsson skulle ha anlitats för att förmå partiet att rösta fram Ulf Kristersson som statsminister efter valet 2018 och som ett led i detta stötta Sabunis partiledarkampanj.
Att Sabuni hade siktet inställt på partiledarskapet indikerar hennes artikel 2017. Hur kom den till? En AiP-artikel från 2017 ger ledtrådar.
I Sabunis NU-artikel om L-vägvalet 17 augusti öppnar hon för SD-stöd med motiveringen:
”Jag har läst om hur socialdemokraterna behandlade kommunisterna på 50-talet. Det är intressant. Stenhård konfrontation på arbetsplatserna för att hålla dem nere, men i riksdagen accepterade man deras stöd för att kunna regera. Det bör vara modellen för behandlingen av sd: hård konfrontation där man tycker olika, öppenhet att samverka där man tycker lika.”
Några veckor senare, 14 september, skriver även Johan Jakobsson i Tidningen NU om hur Socialdemokraterna behandlade kommunisterna på 50-talet med liknande formuleringar.
Under rubriken ”Därför blev inte Bertil Ohlin statsminister” hävdar Jakobsson att Erlander utnyttjade kommunisternas mandat och att detta var ”avgörande… för att behålla regeringsmakten”.
”Erlander var redo att göra vad som krävdes för att behålla regeringsmakten, även att räkna in mandaten från de kommunister som han tyckte så illa om”, skriver Jakobsson i egenskap av liberal inte PR-konsult.
Satt verkligen två FP-föredettingar, Sabuni och Jakobsson, på var sin kammare 2017 och lusläste Erlanders dagböcker och valresultatet 1952? Eller hade det näringslivsstödda uppdraget ”en borgerlig regering med stöd av SD” redan inletts?
”samla stöd för att kunna regera” och ”skapa majoriteter för den egna politiken”, skriver Jakobsson.
”acceptera stöd för att kunna regera” och ”söka majoriteter för sakfrågor”, skriver Sabuni.
Näringslivets lobbyinsats för att få SD att svänga ifråga om vinster i välfärden pågick i det här läget sedan 2014 och är väl dokumenterad.
Di och Expressen rapporterar om fina middagar och kontakter mellan Jimmie Åkessons stabschef och PR-konsulten Markus Uvell, på PR-byrån Kreab. Johan Jakobsson har också en bakgrund på Kreab. Uvell gick därefter från Kreab till Nordic PA.
”Svenskt Näringsliv varken arbetar direkt eller indirekt med att försöka påverka politiska partiers interna processer, varken kring val av partiledare, deltagande i regering eller något annat”, förklarar Svenskt Näringslivs presschef Peter Isling för SvD.
En viss uppskattning torde dock finnas eftersom Johan Jakobsson senare utses till kommunikationschef på Svenskt Näringsliv. Lars Leijonborg, som också ska ha deltagit i Sabunis partiledarkampanj, var ordförande för Friskolornas Riksförbund och PR-konsult.
– Det finns en sfär omkring henne som kan tjäna pengar på att hon har blivit vald, säger en källa till SvD.
AiP intervjuade Johan Jakobsson 2017 om att hans artikel om Erlanders kommuniststöd var vilseledande.
Socialdemokraterna fick nämligen fler mandat än de tre borgerliga partierna tillsammans 1948. 1952 hade S en koalition med Bondeförbundet, varför Erlander inte alls behövde ”räkna in kommunisternas mandat”. Erlander valde alltså att ta stöd av Bondeförbundet för att slippa inflytande av SKP.
– Erlander uppvaktade Bondeförbundet för att ha flera tuvor att hoppa på. Att han såg sig själv som naturlig regeringsbildare byggde på att han var redo att vid behov räkna in kommunisternas röster, liksom Palme, Carlsson och Persson, svarar Jakobsson.
Koalition är väl ändå mer än en tuva att hoppa på? Ohlin blev inte statsminister 1948 för att S var större än de borgerliga och 1952 på grund av koalitionen.
– Ok. Jag tror att min poäng gått fram: Erlander såg sig själv som naturlig regeringsbildare, för att han var redo att räkna in kommunisterna, liksom senare Palme, Carlsson och Persson, vidhåller Jakobsson.
Erlander-biografen Björn von Sydow underkänner historieskrivningen. Men Jakobssons artikel sprids av ett stort antal ledande högerdebattörer.
”Jakobssons krönika beskriver en tid som har många likheter med vår”, skriver Alice Teodorescu i en ledare i GP.
Strax efter valet, 28 september 2018, skriver Jakobsson åter i partitidningen. Samma budskap igen, borgerlig regering med stöd av SD. Efter kritiken mot Erlanderexemplet lyfter Jakobsson nu istället Palmes momsförhandlingar med VPK.
”Det var bra för Socialdemokraternas regeringsduglighet att Palme gick med på avgränsade kompromisser med VPK. Och det är lika rätt att försöka få igenom sin politik nu som 1982”, skriver Jakobsson.
Det blir ingen borgerlig regering med stöd av SD 2018. Liberalerna släpper fram Stefan Löfven till statsminister 18 januari 2019. Men när Jan Björklund 6 februari meddelar sin avgång är Sabunis partiledarkampanj snabbt igång.
Sabuni väljs till partiledare 28 juni 2019. I december 2019 utses Johan Jakobsson till ny kommunikationschef på Svenskt Näringsliv.
5 mars 2021 beslutar Liberalernas partistyrelse med knapp majoritet om en ny linje i regeringsfrågan.
– Vi kommer att prata med alla partier och bygga majoriteter där det finns, säger Nyamko Sabuni.
