Erik Nises: SD på väg att svika sina väljares intressen
Den svenska högern har insett att det enda sättet att vinna nästa val är att mobilisera ilskan över den samhällsutveckling som man själva drivit fram. Till sin hjälp har de den ideologiska gummibeteckningen ”liberalkonservatism” och två ytterligare faktorer.
Den första är Socialdemokraternas långa väg till matchform. Oppositionen under alliansåren var alltför vek och efter valet 2014 hade man för bråttom att teckna firma för det rådande samhällsläget.
Socialdemokratin påstod att något hade gått sönder i Sverige. I det kunde inläsas skolmarknadssystemet, de eftersatta miljonprogrammen och barnfattigdomen, pensionssystemet, underbemanningen i vård och omsorg eller en migrationspolitik som formats i en ohelig allians av näringslivsintresse och idealism.
var Sverige verkligen helt igen?
Men redan innan Socialdemokraterna hade fått ihop sin första egna statsbudget så skulle de positiva förändringarna i stället kommuniceras. Väljarna som nyss var arga skulle nu helst vara glada. Men var Sverige verkligen helt igen?
Visst har det gjorts försök att sätta friskolehaveriet, pensionerna och välfärdens finansiering på agendan. Men det har ofta antingen känts halvhjärtat eller drunknat i för väljarna obegripliga regeringskansliprojekt som feministisk utrikespolitik, säkerhetsrådskandidatur, framtidsminister och slogans. Samt några riktigt tunga kriser förstås, som regeringen klarat med varierande grad av ”sprezzatura”.
Så fort ett parti sätter taktik före landets bästa är det inte längre statsbärande
Sedan ändrades spelreglerna på grund av januariavtalet – eller valresultatet som man faktiskt emellanåt borde kalla förutsättningarna för denna mandatperiod.
Vi kommer nog ytterligare en tid att tjafsa om det var rätt att springa ut på planen eller om det varit bäst att bli kvar på avbytarbänken. För egen del är jag orubblig. Så fort ett parti sätter taktik före landets bästa är det inte längre statsbärande. Att förklara de parlamentariska begränsningarna behöver inte vara så svårt. Väljarna är inte dumma. Men det kräver att man bestämmer sig för om politikens uppgift är att visa på det som funkar fint, eller mecka med det som fortfarande är trasigt.
Både Boris Johnson och Donald Trump är exempel på politiker som slipper skäll av väljarna när deras vallöften stöter på patrull. Det handlar nog både om att väljarna upplever att de verkligen tror på och driver sina frågor och att de, trots att de regerar, agerar som medborgarnas företrädare i ett ofullkomligt system, inte tvärtom.
den avgörande faktorn för att högern ska ha en chans är SDs förestående svek mot sina väljares ekonomiska intressen
Men den avgörande faktorn för att högern ska ha en chans är SDs förestående svek mot sina väljares ekonomiska intressen. Åkessons väljargrupper har missgynnats av den samhällsordning som Kristersson & Co slagits för sedan de gick i kortbyxor.
Nu ska SD hjälpa till att baxa tillbaks Reinfeldtpolitiken. Utförsäljningar. Skattesänkningar. Klappjakt på sjuka och arbetslösa. Gynnande av Stockholms redan välmående övre medelklass medan bruksorterna glöms bort. Och just där finns akilleshälen. SDs väljare är nämligen heller inte dumma.
Därför tror jag att högern kommer att misslyckas. Dessutom verkar det som att flera nyckelspelare i röda laget har stretchat och matchladdat. Och framför allt återstår en lång rad samhällsproblem som de andra partierna inte har några trovärdiga svar på. Sossarna vinner valet 2022.
Erik Nises är ordförande för Socialdemokraterna i Borlänge och fd pressekreterare
i regeringskansliet
