”Våldet är en ständigt pågående pandemi”
Att komma åt våldet mot kvinnor handlar om politiska prioriteringar, tycker Annika Strandhäll.
Mycket tyder på att våldet mot kvinnor ökat kraftigt under pandemin med hemarbete, ökad isolering och nedstängning av samhället. Socialdemokraternas jämställdhetspolitiska talesperson Annika Strandhäll vill se mer långsiktighet i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.
Var tjugonde minut anmäler en kvinna att hon blir misshandlad i Sverige. Var tionde svenskt barn har bevittnat våld i hemmet, oftast pappa som slår mamma. När det stod klart att coronavirusets framfart i Sverige skulle innebära ökad isolering varnade många för att våldet skulle eskalera.
– För kvinnor som lever i våldsamma relationer ökar faran när du är i närheten av din förövare ofta. Regeringen sköt till 100 extra miljoner till kvinnojourer och andra organisationer under den första pandemivågen. Det var välkomna resurser för att uttrycka det milt, säger Annika Strandhäll.
Hur mycket våldet gått upp under pandemin är svårt att veta, men enligt FN-organet UN Womens uppskattningar så är ökningen globalt mellan 20 och 30 procent. När de frågat kvinnor i konflikthärdar vad som drabbat dem hårdast är det dock inte våldet i sig, utan bristen på egna pengar som är det värsta med pandemin. Många har förlorat den lilla inkomst de hade, vilket gör dem mer beroende av farliga män. Sverige är ingen konflikthärd, men den ekonomisk krisen i virusets kölvatten får konsekvenser även här.
– Vi vet att försämrad ekonomi och arbetslöshet ökar risken för våld. Som jämställdhetspolitisk talesperson kan jag känna en frustration över hur det offentliga samtalet förs gällande det här. Så otroligt många kvinnors liv inskränks på grund av våldet de utsätts för. Ändå är det gängkriminalitet vi pratar om, säger Annika Strandhäll.
Precis som när det gäller all typ av brottslighet tror hon på både straffrättsliga och förebyggande insatser för att komma framåt
– Utbyggnaden av polisen, och den särskilda satsningen på 350 nya utredare inom sexualbrott och våld i nära relation, sådant är viktigt. Och även de straffskärpningar som gjorts gör att brotten får högre prioritet.
Hon välkomnar även det som görs för att nå och ändra beteendet hos förövarna, exempelvis nyheten om att telefonlinjen ”Välj att sluta” blir nationell efter att ha bedrivits som ett tvåårigt projekt i Skåne och Stockholm.
– Grundproblemet i det här är ju att mäns våld mot kvinnor återföds i generation efter generation. Vi behöver kanaler för att fånga upp det, som kan jobba med mansrollen. Våld finns även i relationer mellan väldigt unga kvinnor och män, och samhället behöver skicka en tydlig signal.
Annika Strandhäll efterlyser också mer långsiktig finansiering till landets kvinnojourer. I slutet av 2020 gick flera företrädare ut och krävde att resurstillskottet från 2020 skulle kvarstå.
– Kvinnojourerna har länge fått för kortsiktiga besked gällande sin finansiering. Vi behöver sträcka ut dem under längre tidsperioder för att skapa bättre förutsättningar för dem. Det är otroligt viktig.
Ett av Sveriges jämställdhetspolitiska mål är att våldet mot kvinnor ska upphöra. Kan vi nå dit?
– Om jag säger såhär, inget land har lyckats med det än. Men det är otroligt viktigt att vi har det målet. Och det handlar i allra högsta grad om politiska prioriteringar.
Amanda Schulin
Nytt om mäns våld mot kvinnor
Kommuner mot hedersvåld
Regeringen har beviljat Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, 20 miljoner kronor för att under 2021 främja utvecklingen i riktning mot de jämställdhetspolitiska målen, framför allt att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck.
– Kommuner och regioner har en viktig roll i att förebygga våld mot kvinnor och barn och att bidra till att kvinnor, män, flickor och pojkar har samma makt och möjlighet att forma sina liv, säger Arion Chryssafis, ordförande för beredningen för socialpolitik och individomsorg på SKR.
Beslutet innebär en fortsättning på det arbete som SKR bedrivit 2018–2020. Nu planerar man att starta pilotarbete i två län med inriktning på att inom socialtjänsten förebygga hedersrelaterat våld.
Stöd för att sluta utöva våld
Telefonlinjen “Välj att sluta”, som vänder sig till personer som utövar våld i nära relationer, ska efter beslut av regeringen bli nationell. Den har drivits som ett pilotprojekt i Skåne och Stockholm sedan 2019. Fram till september 2020 hade linjen tagit emot cirka 500 samtal från personer som utövat våld eller riskerade att utöva våld.
Den som ringer får prata anonymt med rådgivare för att få hjälp att förändra ett kontrollerande eller våldsamt beteende.
– Många inringare är tacksamma över att ha någon utomstående person att prata med. Det är inga lätta frågor att ta upp. Det finns mycket skam och skuld kopplat till våldet. Att ringa till ”Välj att sluta” är ett första steg i processen för att leva ett liv fritt från våld, säger Ulf Calvert, operativt ansvarig för telefonlinjen.
”Välj att sluta” drivs av Länsstyrelsen Stockholm i samverkan med Manscentrum och i samarbete med Sveriges länsstyrelser. Numret är 020-555 666.
Ökad risk för våld under pandemin
Coronapandemin ser ut att ha ökat risken för våld mot kvinnor och barn något, enligt Jämställdhetsmyndigheten. Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor ökade med fyra procent första halvåret 2020 jämfört med året innan, och Trygghetsberedningens rapport om brottslighet under covid-19 visar också på en marginell ökning av anmälningar om våld i hemmet.
– En del kommuner och organisationer uppger att våldet har ökat, medan andra att den minskat. Men det finns ingen klar nationell bild ännu, säger Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Mer tryck på världens stödlinjer
I somliga länder har antalet samtal till stödlinjer för kvinnor ökat femfaldigt sedan coronapandemin startade, enligt en rapport från UN Women från 30 juli 2020.
Rapporten rekommenderar alla länder att införliva hur man förebygger och hanterar våld mot kvinnor i sina nationella planer kring covid-19.
Den svenska regeringen beslöt i november att bidra med ytterligare 122 miljoner kronor till internationellt arbete för att motverka våld i nära relationer, bekämpa våld mot barn och stärka sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stödet ska gå till UN Women och FNs befolkningsfond UNFPA.
Hög kvinnolön ökar risk för våld
Kvinnor som har ett ekonomiskt överläge gentemot sin manlige partner löper större risk för att utsättas för våld i hemmet. Det visar Sanna Ericssons avhandling i nationalekonomi vid Lunds universitet från 2020.
Hon har bedömt kvinnors ekonomiska position utifrån deras förväntade arbetsinkomst och mätte våld i hemmet med hjälp av uppgifter om kvinnor som uppsökt sjukhus på grund av misshandel.
Avhandlingen visar att när kvinnors ekonomiska position förbättras så ökar inte bara kvinnomisshandeln utan även sannolikheten av kvinnornas äkta män besöker ett sjukhus för orsaker relaterade till depression, stress, ångest, missbruk eller för att själva ha utsatts för misshandel.
– Resultatet tyder på att mäns destruktiva beteende riskerar att öka då kvinnors ekonomiska position förbättras, vilket är i linje med teorier som förutspår en bakslagseffekt av ökad kvinnlig ekonomisk frihet, så kallad ”male backlash”, säger Sanna Ericsson.
Stödlinje för att förebygga sexuellt våld
Karolinska universitetssjukhuset har fått fyra miljoner kronor för att fortsätta bedriva hjälplinjen Preventell under 2021. Regeringen fattade beslutet i syfte att förebygga sexuellt våld.
Målgruppen för den nationella hjälplinjen är personer som känner att de löper risk att utöva sexuellt våld. Preventell startades 2012 och har varje år fått bidrag från regeringen för att kunna utveckla verksamheten. Ett förslag om långsiktig finansiering genom att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för prevention av sexuellt våld ligger på regeringens bord.
Sverige anklagas för brott mot kvinnors rättigheter
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, stämmer Sverige för brott mot Europakonventionen och mot kvinnors mänskliga rättigheter. Stämningen gäller en kvinna som var utsatt för människohandel. Förundersökningen tog över fem år och när gärningsmannens straff sänktes av hovrätten var en anledning att så lång tid gått mellan brottet och åtal.
”Ärendet är bara ett i raden av fall där kvinnors liv och lidande inte blir betraktade som adekvata uppgifter när samhällets instanser bedömer hur rättens regler ska nyttjas. Det är oacceptabelt men sätter statens systematiska och ojämlika värderande av kvinnors och mäns liv i blixtbelysning”. Det skrev Roks ordförande Jenny Westerstrand och advokat Ulrika Rogland i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Ylva Säfvelin
