M kör vidare i hjulspåren även när de leder fel
Jag tycker det är en rimlig utgångspunkt i debatter med meningsmotståndare att vara kritisk mot åsikter och förslag, eller bakomliggande värderingar, men att – på det hela taget – respektera motståndarens hederliga avsikter. Det senare innebär för all del problem vad gäller folk med demokratiskt tvivelaktiga åsikter, men på det hela taget tycker jag man kan och ska hålla på regeln att motståndaren inte är vare sig korkad eller ondskefull.
Men jag måste erkänna att moderatledningen i Region Stockholm gör det allt svårare att följa denna regel.
Det var omöjligt att uppbåda någon som helst respekt för den totala omdömeslösheten i de många turerna kring Nya Karolinska, NKS. I den mån det alls är möjligt får den rapport som kom i dagarna respekten att sjunka ytterligare. Det aktuella grälet kring vaccineringen mot covid-19 inger precis samma deprimerade känsla.
Här handlar det alltså om att Region Stockholm, när detta skrives, bara vaccinerat 11 procent av dem som har hemtjänst, mot 45 procent i snitt för övriga landet.
Här handlar det alltså om att Region Stockholm, när detta skrives, bara vaccinerat 11 procent av dem som har hemtjänst, mot 45 procent i snitt för övriga landet. Regionen har nämligen valt att prioritera sjukvårdspersonal och personal i hemtjänsten.
Folkhälsomyndighetens rekommendationer innebär att vårdpersonal får tas med i den första omgången, det som kallas fas 1, men villkoret var att det inte skulle få innebära förseningar i vaccinationen av personer på äldreboenden och med hemtjänst, det vill säga helt enkelt de grupper som löper störst risk att avlida om de smittas. Stockholm har åtminstone delvis frångått den regeln.
Det går väl att hitta vissa skäl för det. Man kan hävda att vaccineringen av vård- och omsorgspersonal är nödvändig för att klara kapaciteten i verksamheterna. Och det går ju att argumentera för att smittrisken för de gamla ju också minskar, om hemtjänstpersonalen vaccineras.
Det betyder inte att det är självklart rätt att göra på det sättet, men det är åtminstone prioriteringar som går att motivera och diskutera i sak. Och hade moderatledningen valt att argumentera för sina val hade man kunnat respektera den för att åtminstone stå för de beslut de tagit.
Men inte gör ledningen det inte – står för sina beslut, alltså.
Irene Svenonius, det moderata finanslandstingsrådet, försökte först hävda att Stockholm fått färre doser i förhållande till sin befolkning än övriga landet. Det ”försvaret” föll på att vaccinet fördelats med ledning av andelen personer i fas 1, alltså boende på äldreboende och personer med hemtjänst. Med andra ord, Stockholm var inte negativt särbehandlat. Däremot hade man valt att använda en del av de tilldelade doserna till andra kategorier än dem de beräknats för.
När denna den första försvarslinjen föll skyllde Svenonius på regeringen. Den hade inte klarat att levererat utlovade doser.
Ursäkta, men läser finansregionrådet tidningar? Eller kollar tv/radio? Där har mycket tydligt framgått att de vaccinleveranser EU avtalat om, och som sedan skulle fördelas mellan medlemsstaterna, blivit kraftigt försenade beroende på problem i själva produktionsledet. Det är ingenting den svenska regeringen rår över, än mindre orsakat.
Och det har drabbat alla regioner lika, inte bara Stockholm. Och andra regioner har trots det klarat att vaccinera en betydligt högre andel av de gamla på äldreboenden och med hemtjänst. Att Stockholm inte gjort det kan rimligen, och återigen, förklaras med att man använt de doser som fanns tillgängliga till vård- och omsorgspersonal.
Dessutom undrar jag litet hur Svenonius menar att regeringen skulle ha ”klarat” att leverera fler doser, när nu leveranserna från tillverkarna uteblev. Köpa andra vacciner på öppna marknaden? Vilka då? De enda som hittills är godkända för användning inom EU är de tre det finns avtal om, men där produktionen blivit lägre än beräknat. De går alltså inte att köpa på någon marknad. Tycker Svenonius att Sverige skulle inhandlat icke-godkända vacciner, vilket är det enda alternativet?
Vad det handlar om är att regionen inte klarade att ompröva sina prioriteringar när förutsättningarna för dem ändrades på ett sätt som ingen kunde ändra på. I det läget hade man inte omdöme, eller flexibilitet, att ändra sina överväganden. Och kan inte ens lägga kritiken för de minskade leveranserna hos rätt instans, utan försöker ta politiska poäng på att – som vanligt – skylla på Socialdemokraterna.
NKS-härvan visar egentligen på samma typ av inflexibilitet. Man körde bara på, trots växande kritik, trots skenande kostnader, trots diverse problem i byggprocessen.
Detsamma kan sägas om rätt mycket av Moderaternas politik. Man kör på i gamla hjulspår, trots att allt visar att de leder fel. Socialförsäkringarna ska bli ännu sämre. Fler jobbskatteavdrag ska övervägas. Samtidigt ska ett stort antal statliga utgifter ökas, förmodligen då med hjälp av den ökade sysselsättning som sänkta ersättningar och lägre skatter antas leda till, trots att de aldrig fått den effekten tidigare.
Och nej, det är omöjligt att ha respekt för den sortens verklighetsförnekelse.