Dahlgren: värderingar är viktigaste eu-frågan

Jobben och migrationen är två av de fem politikområden som Sverige ser som viktigast i EU-arbetet. Efter en långdragen separation med Storbritannien hoppas EU-minister Hans Dahlgren att unionen kan få fokus igen på de frågor som är viktigast för medborgarna.

Sverige har fem politiska huvudområden under den här mandatperioden. Det första handlar om värderingar.

– Det här är värderingar som borde förena oss alla i Europa, värderingar som ligger till grund för hela samarbetet. Rättsstatens principer, oberoende domstolar, fri press, jämlikhet. Tyvärr brister det i några av EUs stater. Det här är en väldigt viktig fråga att driva i EU-samarbetet, så den är nummer ett.

Det säger Hans Dahlgren (S), Sveriges EU-minister.

Nästa viktiga område är klimatet. En fråga som vuxit mycket under året.

– Greta Thunberg säger att vi måste lyssna på vetenskapen. Och det måste vi. Det är där vi får vägledning om hur vi ska klara utmaningarna.

Från Sveriges sida finns ett tydligt mål: hela EU ska vara klimatneutralt 2050. Alla EUs länder är inte med på det ännu, men Hans Dahlgren har stort hopp om att så kommer att ske.

Det tredje området handlar om jobben och om tillväxt. Den inre marknaden ska fungera än bättre så Sverige kan exportera mer och så att jobbtillfällen skapas i Sverige.

”Det är en väldigt viktig del av vår socialdemokratiska politik att arbetstagarnas rättigheter tas tillvara.”

– Men jobben vi skapar måste vara schysta jobb. Det är en väldigt viktig del av vår socialdemokratiska politik att arbetstagarnas rättigheter tas tillvara. Det ska inte gå att konkurrera med dåliga löner eller med dåliga arbetsvillkor, säger Hans Dahlgren och lyfter fram utstationeringsdirektivet som man fått igenom.

Ett annat viktigt område är migrationen där Sverige tog ett stort ansvar under 2015. Den nationella migrationspolitiken är omlagd, men Sverige vill även att Europa ska ta ett gemensamt ansvar.

– Det får inte bli så igen att bara några tar ansvar, säger Hans Dahlgren som precis före intervjun besökt Grekland som också är ett land där ansvaret för migrationen fallit tungt.

Det gäller dessutom att hjälpa till att lösa konflikter utanför Europa så att flyktingströmmar minskar och att möjliggöra ekonomisk utveckling, och att värna de yttre gränserna.

Det femte och sista politikområdet är säkerheten.

– Vi måste komma tillrätta med sprängningar och skjutningar i Sverige. Det är ju inte bara svenska vapen som används, utan det sker mycket vapenhandel. Vi behöver ett utökat samarbete mellan poliser från olika EU-länder, åklagare och tullmyndigheter för att komma åt den organiserade brottsligheten som ofta är gränsöverskridande, konstaterar Hans Dahlgren.

Hur ser du att man hanterar dem som inte ställer upp på eus värderingar?

– Det finns olika metoder. EU-domstolen kan granska hur olika länder lyder fördraget. Där pågår processer både mot Polen och mot Ungern. Vi har det allmänna rådet där EU-ministrar träffas en gång i månaden. Där har vi haft utfrågningar med Polen och Ungern till exempel. Ett viktigt tillfälle att granska hur rättsstaten fungerar i de här länderna.

Det finns ett tredje sätt också som är på framväxt när EUs budget nu diskuteras. Det handlar om att de länder som inte fullt ut respekterar rättsstatens principer inte heller ska kunna få lika mycket pengar från EUs strukturfonder som de annars skulle ha fått.

– Jag tror det får stor betydelse om vi inför villkor i EUs bidragssystem. Det kommer att vara en viktig signal att om vi inte kan lita på att det finns ett oberoende rättsväsende i ett land då kan vi inte heller ha ekonomiska förbindelser med det landet som man kan lita på, säger Hans Dahlgren.

Principen att rikare länder hjälper fattigare genom till exempel strukturfonder gäller fortfarande. Men i EUs budget de kommande sju åren, menar Hans Dahlgren, att EU-kommissionens förslag går alldeles för långt när det gäller belastningen på Sverige.

– Dels vill de höja nivån rent allmänt, det är inte vi med på. Vi tycker att nivån en procent ska hållas. Dels vill kommissionen fasa ut rabatten vi haft på avgiften. Det gör att utfallet för Sverige blir alldeles för högt.

Sverige vill även få ner jordbruksstödet till förmån för mer moderna satsningar. Nästan tre fjärdedelar används i direkt stöd till jordägare bara för att de har en viss areal mark.

– Vi vill ge pengar till landsbygdsutveckling, men att ge så stora pengar till bönder bara för att de har en viss areal är inget klokt sätt att hushålla med skattebetalarnas pengar.

Hur mår projektet eu i dag?

– Vi har haft en lång period då vi har legat i skilsmässa med Storbritannien och det har tagit tid och energi från unionen. Jag hoppas att processen snart är klar och att avtalet godkänns av det brittiska parlamentet så att det blir ett utträde 31 januari. Då kan vi arbeta fullt ut med det som är viktigt för våra medborgare.