Lars Stjernkvist: Valrörelsen är faktiskt över

Jag gillar verkligen valrörelser. Då vi på allvar får en chans att pröva våra idéer och våra argument. Kampen om väljarna och makten är en lika nödvändig som lustfylld del av politiken.

”…i grunden har alla en skyldighet att delta i politikens vardagsgnet.”

Men även det roliga måste ha ett slut. Trots allt, kampen om makten är bara en del av det politiska arbetet. Även inom politiken måste det finnas en vardag, då kraften och engagemanget ägnas åt att lösa små och stora problem. När dammet och flygbladen har lagt sig efter valrörelsen har alla förtroendevalda ett ansvar att efter bästa förmåga försöka utveckla kommunen eller landet. Självfallet har valets segrare, regeringsbildarna, större möjligheter att få genomslag för sina idéer, men i grunden har alla en skyldighet att delta i politikens vardagsgnet.

Så resonerar jag, och därför är jag bekymrad. I dag känns det som om valrörelsen inte har något slut. Kampen om makten fortsätter i det oändliga. För någon vecka sedan flaggade moderatledaren Ulf Kristersson för extraval.

Under de senaste fem åren har riksdagen genomfört sex misstroendeförklaringar och jag har tappat räkningen när det gäller antalet hot om misstroenden. Diskussioner om sakfrågor överskuggas ständigt av striden om makten. Minst sagt okonventionella allianser formas med endast ett gemensamt; viljan att utmana regeringen om makten.

Missförstå mig inte, jag förväntar mig inte att oppositionen lydigt ska acceptera allt. Med det parlamentariska läget, minoritetsregeringar och blockpolitikens upplösning följer att spelreglerna och villkoren för både regeringen och oppositionen förändras. Det är inget konstigt med det. Och jag moraliserar inte över att vänsterpartister och sverigedemokrater agerar samfällt för att sätta krokben för den nuvarande regeringen.

”Redan nu har jag en känsla av att många väljare tar hot om extraval och andra dramatiska utspel med en distanserad gäspning.”

Däremot är jag helt övertygad om att alla politiker som vill åstadkomma resultat blir förlorare i förlängningen om förmågan att lösa konkreta problem förlamas av spelet om makten. Redan nu har jag en känsla av att många väljare tar hot om extraval och andra dramatiska utspel med en distanserad gäspning.

Jag hävdar inte att allt beror på oppositionen, att det är oppositionspartierna som saknar ansvarskänsla och som håller liv i kampen om makten. Regeringen och mitt eget parti kan också göra mer för att skapa ett mera konstruktivt politiskt klimat. Vi kan börja med att undvika debatter om vem eller vilka som ska inbjudas i olika sammanhang. Vi har ett förändrat politiskt klimat, och då är det bara att gilla läget.

Jag ogillar verkligen polariseringen och framgången för ett ytterkantsparti på högerkanten, men debatter om vem som ska prata med vem lär bara förstärka densamma.
Samtal är en sak, samarbete något annat. Dagens politiker har ett ansvar att lösa en rad riktigt svåra frågor. Hotet mot vårt klimat kräver en kraftfull politik. Gängkriminalitet och annan grov kriminalitet kräver också politisk uthållighet. Inom migrationspolitiken är jag helt övertygad om att de båda regeringsbärande partierna måste ta ett särskilt stort ansvar.

Kort sagt, dagens verklighet kräver att vi har politiker som förmår forma kraftfulla åtgärder och som därför har förmågan att samarbeta och åstadkomma resultat. Då är det inte bra, för att uttrycka det försiktigt, om de är upptagna av en till synes evig valrörelse.

Lars Stjernkvist är kommunstyrelsens ordförande i Norrköping