Uppdrag: Rädda den svenska modellen
För tre och ett halvt år sedan dundrade Stefan Löfven i ett tal i Bandhagen: ”Jag blåser här och nu till strid om den svenska modellen”. Han underströk arbetslinjen: ”det viktigaste av allt är ju att vi gemensamt gör det möjligt att jobba.”
Insikten om arbetsmarknadens betydelse i en fungerande svensk modell följer en lång tradition sedan LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidners la fram sin syn på den ekonomiska politiken. En solidarisk lönepolitik skulle hålla uppe lönerna även i företag som hade problem. De företag som inte orkade med kostnaden skulle slås ut och ersättas med nya, effektivare och mer lönsamma företag.
De som då blev arbetslösa skulle få en bra a-kassa, men också möjlighet och krav på sig att gå arbetsmarknadsutbildningar som gav dem kompetens och förmåga att ta de nya och moderna jobb som växte fram. Löntagarna skulle inte behöva ta smällarna i lågkonjunktur eller teknikskiften.
Det är fortfarande en modern idé, men utmaningarna är många. Robotisering, artificiell intelligens och global konkurrens får allt fler att oroas över nya och okända strukturförändringar.
Globalisering, migration och gig-arbeten utmanar löntagarens ställning på arbetsmarknaden.
Januariavtalet innebär att grundpelarna i modellen ska reformeras: A-kassan ska ”trappas ned samt fasas ut”, arbetsrätten ska ”moderniseras” och Arbetsförmedlingen ska ”reformeras i grunden”.
Detta är vad en ny arbetsmarknadsminister har att hantera. Hen ska inte bara försöka undvika blindskär och grynnor i relation till fack och arbetsgivare som inte kommer att vara sena att kritisera minsta rubbning i balansen på arbetsmarknaden.
Hen ska också hålla liv i Januariavtalet. Arbetsrätt, a-kassa och arbetsförmedling – alla reformer har en sådan sprängkraft att de kan få Centern och Liberalerna att överge regeringssamarbetet.
Svårigheterna kan inte överskattas. Och inte heller betydelsen: en överenskommelse om en ny arbetsmarknadspolitik kommer att bli historisk, påverka livet för miljontals löntagare och sätta stora avtryck i det svenska samhället.
Ett första steg måste vara att rädda arbetsmarknadsutbildningen. Jag är vd för ett bolag som ger en mängd yrkesutbildningar, så jag talar i egen sak när jag säger det, men skälen är många.
Sedan Stefan Löfven blåste till strid för den svenska modellen har antalet personer i arbetsmarknadsutbildning halverats. Då – i februari 2016 – gick fler än 12 000 arbetslösa en arbetsmarknadsutbildning. I dag får färre än 6 000 chansen till en kompetens som arbetslivet efterfrågar.
Det är det lägsta antalet sedan Rehn-Meidners modell omsattes i praktiken i slutet på femtiotalet.
Det finns många förklaringar till varför det blivit så. Men det finns ännu fler skäl att vända utvecklingen.
Reformeringen av Arbetsförmedlingen är helt beroende av att det finns seriösa utbildnings- och matchningsföretag som kan förverkliga reformen.
Men med snabbt fallande volymer så måste bolagen säga upp lärare och personal – i stället för att investera i att kunna förverkliga regeringens och samarbetspartiernas ambitioner om en effektiv och bra matchning mellan företag och arbetslösa.
Flera stora leverantörer till Arbetsförmedlingen har gått i konkurs senaste året. Statens eget bolag – Lernia – har inte lyckats nå svarta siffror i sin utbildningsverksamhet på fyra år.
Dessutom ger utbildning människor jobb. Av de tusentals människor som mitt företag har utbildat det senaste året har fyra av fem gått in i arbete efter sina kurser. Både företag, offentlig sektor och fackföreningar skriker efter kompetens.
Vi har en historisk möjlighet att förlänga högkonjunkturen och korta tiden för invandrare att komma in på arbetsmarknaden – om vi bara ger dem en kompetens som behövs.
Med färre än en arbetslös av femtio i arbetsmarknadsutbildning, trots hög arbetslösheten och enormt behov av kompetens – och med avgörande förhandlingar om arbetsrätt, a-kassa och arbetsförmedling närmaste åren – så kommer få uppdrag att vara så svåra och så viktiga som det som landar på den nya arbetsmarknadsministerns bord: Rädda svenska modellen.
Jan Larsson
vd YrkesAkademin