Facken tog täten för att stödja Spanien under inbördeskriget
På torsdagen invigdes en minnesskylt över Svenska Hjälpkommittén för Spanien på Västmannagatan 1 i Stockholm.
– Här var högkvarteret för insamling av mat, förnödenheter, ambulanser, fältsjukhus, man inrättade barnhem, man byggde upp ett faddersystem till stöd för spanska folket. Och sist men inte minst bedrevs det ett intensivt opinionsarbete i Sverige för fred, frihet och demokrati i Spanien, sa Per-Olof Sjöö, förbundsordförande i GS-facket som äger huset, vid invigningen.
Svensk fackföreningsrörelse var den samlande kraften i solidaritetsarbetet och protesterna mot fascismen i Spanien.
Spanska inbördeskriget bröt ut i juli 1936 med en militärkupp mot den demokratiskt valda regeringen. Kriget pågick till 1939 och slutade med att Franco blev diktator och kom att styra Spanien till sin död 1975.
Kuppmakarna fick stöd av trupper från Hitlers Tyskland, Salazars Portugal och Mussolinis Italien. Inga europeiska stater ställde upp för regeringssidan men tusentals frivilliga bildade Internationella Brigaderna, där cirka 600 svenskar ingick.
– Det är intressant att ägna en tanke åt vad som skulle ha hänt om hela Europa samlat hade bestämt sig för att vi ska stoppa fascisterna i Spanien. Jag är inte säker på att Europas historia från andra världskriget och framåt hade blivit så blodig som den faktiskt blev, sa Per-Olof Sjöö.
1936 ägdes huset på Västmannagatan 1 av Typografförbundet som upplät lokal till Svenska Hjälpkommittén för Spanien. Den bildades 9 oktober 1936 under ledning av Georg Branting, advokat och socialdemokratisk riksdagsman. Även Spanienkommitténs Barnhjälp hade expedition i huset fram till 1946.
Hjälpkommittén växte till en folkrörelse som till slut hade 431 lokala Spanienkommittéer. Spanienhjälpen var svensk fackföreningsrörelses största solidaritetsinsats genom tiderna.
Minnesskylten har satts upp av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap.