Sverige intensifierar förberedelser för ”no deal” brexit
I kväll röstar brittiska underhuset om utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU. Med all sannolikhet blir det nej. Vad nästa steg i så fall blir beror på om parlamentet fattar några tilläggsbeslut och hur premiärminister Theresa May och de politiska partierna agerar.
– Sverige hoppas ändå att det på något sätt ska kunna bli acceptans för utträdesavtalet men precis som EU och de andra medlemsländerna har vi intensifierat våra förberedelser för om det blir ett ”no deal”, säger EU-minister Ann Linde (S).
Den svenska regeringen har precis föreslagit att britter som bor i Sverige ska få ett år på sig att ordna de papper som behövs för att de ska kunna bo, studera eller jobba i Sverige.
– Vi gör bedömningen att de hinner skaffa de tillstånd som behövs på ett år. Det rör ungefär 20 000 personer, säger Ann Linde.
29 mars ska Storbritannien lämna EU, två år efter att man formellt meddelade att man avsåg att lämna. Tanken är att de två parterna skulle sluta ett avtal som reglerade hur utträdet skulle gå till fram till att nya avtal om till exempel frihandel slutits. Den svåraste frågan att reglera har varit gränsen mellan Republiken Irland och Nordirland, eftersom det hos många finns en farhåga om att en fysisk gräns kan leda till att den väpnade konflikten skulle blossa upp igen.
Storbritannien och EU kom till slut överens om ett utträdesavtal men att få det brittiska parlamentet med på vagnen har visat sig svårare. En omröstning i underhuset 11 december sköts upp i förhoppningen att regeringen och EU skulle kunna dämpa farhågorna hos tillräckligt många parlamentsledamöter för att det skulle få stöd. Men när parlamentet nu i kväll ska rösta är det få som tror att det går igenom.
Faller utträdesavtalet har Theresa May tre dygn på sig att presentera ett alternativ. Om förlusten var med liten marginal kan hon tänkas lägga samma förslag, eller med små förändringar, i förhoppningen om att det ska samla fler röster. Theresa May skulle också kunna försöka förhandla om avtalet med EU, men enligt Ann Linde har EU inga planer på omförhandling.
Det kan bli en misstroendeomröstning mot Theresa May eller att May själv avgår, vilket kan leda till att en ny konservativ premiärminister tillträder eller till nyval. Oppositionspartiet Labour vill helst ha ett nyval men Ann Linde bedömer att det inte finns majoritet för det i parlamentet.
Det pågår också en kampanj för en andra folkomröstning men inte heller det är särskilt sannolikt. Opinionsmätningar visar på ungefär samma stöd för brexit som i folkomröstningsresultatet och en ny folkomröstning riskerar att röra upp känslor av att bli överkörd av etablissemanget.
För att få tid att genomföra några av alternativen skulle Theresa May kunna försöka skjuta utträdesdatumet från 29 mars.
– Det är inte säkert hur EU skulle svara och det krävs enhällighet. Min bedömning är att om Theresa May har ett förslag som behöver förankras en eller par månader går EU med på det men om det bara leder till fortsatta diskussioner blir det svårt, säger Ann Linde.
I slutänden kan det också bli så att Storbritannien lämnar utan utträdesavtal, en så kallad hård brexit, om varken Theresa May eller parlamentet agerar. Det är ändå fortfarande ett scenario som de flesta, utom de allra hårdaste ”brexitörerna”, vill undvika.