Vad vill de tre största partierna med Sverige?

Vad tycker partierna egentligen? Ja, det kan vara en svår djungel att orientera sig i. Aktuellt i Politiken gör här en genomgång av de tre största partiernas politik i 10 olika frågor.

Det börjar dra ihop sig nu. Valet är bara några dagar bort och partiernas budskap står som spön i backen. Det kan vara svårt att orientera sig bland alla förslag och löften – Aktuellt i Politiken har gjort en genomgång kring 10 olika frågor och ämnesområden och undersökt vad de tre största partierna tycker. Det här är vad Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna tycker inför valdagen den 9 september 2018.

Abortgränsen

Tidigare i år fick diskussionen om aborträtten i Sverige liv när Sverigedemokraterna kom med förslaget om att gränsen för fri abort skulle sänkas från 18 veckor till 12. Både Moderaterna och Socialdemokraterna, deras kvinnoförbund och kvinnorättsorganisationer har reagerat starkt mot detta. Agnes Wold, professor och överläkare på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har uttalat sig i Expressen:

– Varför ska man just peta på det här? Antingen bara för att markera för att kvinnor inte ska få gå omkring och vara ”fria och slarviga” – att det ska vara någon slags socialkonservativ idé. Eller så handlar det om det förfärliga arvet från högerextrema ideologer där kvinnans fruktsamhet ska kontrolleras.

Hon skriver också i en krönika i Fokus:

”Det kan finnas många skäl att man inte kan göra abort tidigare (än vecka 12, reds anm). Ibland upptäcks graviditeten sent; många kvinnor har inte mens regelbundet en gång i månaden. Svåra skador på fostret upptäcks först vid undersökningar som görs en bit in i graviditeten. Till detta kommer kvinnor som missbrukar, har psykiska problem, sitter fast i förhållanden kännetecknade av kontroll och våld eller som blivit övergivna av barnafadern.”

Socialdemokraterna vill inte göra några som helst inskränkningar i aborträtten.

Detsamma gäller Moderaterna.

Sverigedemokraterna menar att de vill sänka gränsen för abort på grund av de medicinska framstegen. De menar att man kan rädda för tidigt födda allt tidigare och att detta innebär att gränsen för när ett foster ska kunna räknas som livsdugligt och skyddsvärt har krupit allt närmare nuvarande övre abortgräns på vecka 22.

– I Sverige har vi en diskussion kring abort där abort jämställs med preventivmedel, sa Paula Bieler (SD) i en intervju med mediaplattformen Baam 2017 då hon fortfarande var talesperson för jämställdhetsfrågor.

Allmän visstid

Definitionen av allmän visstid är att det är en anställning som är tidsbegränsad och används när arbetsgivare anställer någon under en viss tid eller för ett visst arbete.

Vikariat eller säsongsanställning är andra former av tidsbegränsade anställningar. En arbetsgivare kan anställa någon på allmän visstidsanställning utan att det finns något särskilt skäl för tidsbegränsningen.

Om du har haft en allmän visstidsanställning två år under de senaste fem åren ska anställningen övergå till en tillsvidareanställning, enligt lagen om anställningsskydd (LAS). Anställningsformen infördes av alliansregeringen 2007. Även intermittenta anställningar (timanställningar), eller sms-anställningar som vissa kallar det, kan ses som allmän visstid.

De kritiska rösterna mot allmän visstid menar att arbetsgivare utnyttjar anställningsformen för att slippa fastanställa, att allmän visstid istället staplas. Detta menar många är väldigt otryggt. Otrygga anställningar har blivit en diskussion under årets valrörelse. Inte minst från Socialdemokraterna och fackförbundens håll.

LO:s utredare Joa Bergold, som ligger bakom rapporten ”Kvinnlig fägring och machokultur”, menar att det finns en koppling mellan otrygga anställningar och sexuella trakasserier. De personer som blir allra mest utsatta för sexuella trakasserier är visstidsanställda, menar Joa Bergold.

– Otrygga anställningar orsakar inte sexuella trakasserier, men de spelar in och kan förstärka en utsatthet. Man kan uppleva att man inte har samma ställning att säga ifrån gentemot sin kund eller kollega och chef. Men det kan också bidra till att man blir mer utsatt av kollegor, som kanske inte hejdar sig när de vet att man inte kommer vara stadigvarande, säger Joa Bergold till Dagens Arena.

Socialdemokraterna går till val på att avskaffa allmän visstid. Nyckelordet för deras valmanifest är ”trygghet” och det är det största skälet till att de vill avskaffa anställningsformen – de vill ha mer trygghet på arbetsmarknaden. Men de vill inte ta bort anställningsformen helt, S vill avskaffa allmän visstid utan skäl.

De vill alltså att arbetsgivare ska fastanställa om arbetsgivaren inte har särskilda skäl för att anställa på begränsad tid. Detta kommer att hindra att allmän visstid missbrukas och förhindra situationer där visstidsanställningar staplas på varandra, menar S.

Moderaterna tycker att anställningsformen ska ligga intakt. De anser att visstidsanställningar kan vara en bra grund som språngbräda in på arbetsmarknaden. Resonemanget är att ett jobb på allmän visstid är bättre än inget jobb.

Sverigedemokraterna tycker också att anställningsformen ska ligga kvar. De tycker att begränsningar av möjligheterna till stapling av tidsbegränsad anställning inskränker den svenska modellen. 2016, när SD röstade nej till ett regeringsförslag som skulle begränsa möjligheten till stapling, hävdade deras arbetsmarknadspolitiska talesperson att det missbruk av allmän visstid inte understöds av forskning. Något som inte är sant, det finns forskning som bevisar att missbruk av allmän visstid visst existerar, skriver tankesmedjan Tiden i rapporten ”Arbetarparti eller arbetarfiende”.

Bilprovningen

Att besiktiga bilen är en självklarhet för alla bilägare. Staten äger delar av aktiebolaget Svensk Bilprovning som är en av de aktörer som utför besiktning av bilar.

Alliansregeringen sålde ut delar av statens andelar av Bilprovningen och lät privata företag utföra besiktningar. Alliansen ville privatisera hela bilprovningen, något som kritiserades från den S-ledda oppositionen. Diskussionen som uppstod handlade om priset då de märkt att priset på besiktning var något högre på de privatägda besiktningsfirmorna. De hänvisade även till privatiseringen av bilprovningen i Finland där det hade blivit dyrare att besiktiga bilen på grund av att de är två riskkapitalbolag som tagit över 80 procent av marknaden.

Oppositionen menade att risken för privata monopol var överhängande. Men efter avregleringen 2010 har priserna för att besikta bilen stigit med 50 procent fram till 2017, visar statistik från Transportstyrelsen som SVT har tagit del av.

Men hur ser frågan ut nu inför valet 2018 och fyra år med en S-ledd regering? Det här tycker de tre största partierna:

Socialdemokraterna vill att statliga delen av bilprovningen ska fortsätta vara statlig.

Moderaterna vill sälja av den statliga delen av bilprovningen på sikt.

Sverigedemokraterna vill sälja av den statliga delen av bilprovningen. De skriver i en motion om försäljning av statliga bolag att konkurrens är sunt även på bilbesktningsmarknaden.

Hyvling

När en arbetsgivare ger en anställd färre arbetstimmar i stället för att säga upp kallas det för hyvling. Genom hyvling av arbetstid kan arbetsgivaren kringgå turordningsregler och uppsägningstid. Hyvling kan ske plötsligt, utan förvarning och när det sker finns inget trygghetssystem för den som är anställd. Tackar man tackar nej till att arbeta färre timmar riskerar man uppsägning och kan då bli utan ersättning från a-kassan i upp till 45 dagar.

Väljer man i stället att gå ner i arbetstid får man en minskad inkomst. Det här har varit kraftigt omdebatterat, inte minst sedan arbetsdomstolen dömde att hyvling var okej i ett fall där arbetsgivaren Coop skurit i anställdas arbetstider.

Socialdemokraterna vill förbjuda hyvling och lagstifta bort det. Kan inte parterna komma överens får man vända sig till lagstiftning och ändra eller tydliggöra den för att få bukt med problemet med hyvling, menar S.

Moderaterna har inga planer på att förbjuda hyvling. Inte heller Sverigedemokraterna.

Provanställningar

I Sverige är provanställning en typ av anställning inom Lagen om anställningsskydd (LAS). Provanställning innebär en anställning som under prövotiden antingen kan avslutas eller övergå i en tillsvidareanställning. En provanställning kan, till skillnad från andra visstidsanställningar eller tillsvidareanställning, avslutas i förtid. Detta kan ske utan att arbetsgivaren har saklig grund för att avsluta provanställningen.

I dag ligger en provanställning på sex månader men beroende på valresultatet behöver detta inte vara någonting självklart. Under valrörelsen har anställningsskyddet diskuterats och från högerhåll tycks sex månader vara ifrågasatt som provanställningsgräns.

Socialdemokraterna vill att sex månader ska ligga fast som gräns för provanställning. De menar att det är fullgod tid för en arbetsgivare att ta reda på om en person passar för ett jobb.

Moderaterna vill höja gränsen från sex månader till tolv. Provanställningar ska alltså vara ett år. Deras argument är att arbetsgivare tar en stor och dyr risk att anställa människor. Särskilt när de anställer unga och nyanlända. Därför behöver dagens regler bli mer flexibla.

Sverigedemokraterna tycker också att sex månader ska ligga fast som gräns för provanställning.

Religiösa friskolor

En skola med konfessionell inriktning, en religiös friskola, innebär en skola där inslag av trosbekännelse återfinns. Det är en typ av skola som blivit kraftigt debatterad genom åren, såväl från höger som vänster. Enligt siffror från tidningen Skolvärlden har Sverige i dag 70 religiösa friskolor, dock är inte siffran exakt.

Varken Skolverket eller Skolinspektionen kan ge något exakt svar på hur många religiösa friskolor som finns i Sverige eftersom det är frivilligt för skolorna att ange om de har en konfessionell inriktning eller inte. Kritikerna menar att religiösa friskolor isolerar barn och unga från en sekulär och jämlik skolgång, någonting som ökar segregationen. Enligt en undersökning från SVT och Novus vill tre av fyra svenskar förbjuda religiösa friskolor.

Socialdemokraterna vill stoppa religiösa friskolor helt. De religiösa friskolor som finns i dag ska omvandlas till vanliga skolor. Huvudargumentet är att stoppa segregationen i samhället.

–  I svensk skola ska det vara lärare och pedagoger som styr, inte präster och imamer, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) i en intervju med SVT.

Moderaterna vill fortsätta tillåta religiösa friskolor. Både nyetableringar och de som redan finns i dag. De ser inga problem med dem så länge de följer skollagen. Detta var Moderaternas linje fram till den 3 september då de svängde om. De vill se ett nytt regelverk för religiösa friskolor, innan dess ska inga nyetableringar ske.

Sverigedemokraterna vill förbjuda nyetableringar av religiösa friskolor. Men de vill inte se ett generellt förbud mot religiösa friskolor.

Sambeskattning

Sambeskattning innebär att makarna i ett äktenskap vardera beskattas för hälften av den sammanlagda inkomsten. Detta kan sänka den totala skatt de betalar genom att partnern med högre inkomster får lägre marginalskatt. Sverige hade sambeskattning fram till 1971.

Då genomfördes en skattereform som skulle underlätta för kvinnor att själva välja om de ville gå ut på arbetsmarknaden. Sambeskattningen innebar att marginalbeskattningen för den som tjänade mindre (i stort sett alltid var det kvinnan som tjänade mindre) blev lika hög som för den som tjänade mest. Detta gjorde att fler valde hemmafruliv i stället för att lönearbeta – detta ville reformen bryta. Nu är sambeskattning uppe för diskussion igen i den politiska debatten i Sverige.

Socialdemokraterna vill inte återinföra den.

Inte heller Moderaterna.

Men Sverigedemokraterna är för att återinföra sambeskattning så länge det bygger på frivillighet. Dock är det inte en fråga som SD driver aktivt, även om de är positiva till det. Paula Bieler säger till Dagens Nyheter:

– Vi har aldrig drivit det som ett skarpt förslag, men man har sagt att man i grunden är positiva till att man ska kunna ha en sådan frivillig inkomstdelning. Familjerna ska kunna välja själva. Men det ska vara helt frivilligt, och vill man ha en gemensam ekonomi ska man kunna ha det. En av anledningarna till att vi inte driver det är att det skulle vara för dyrt.

Skatt för höginkomsttagare

Skatter är och har varit ett ständigt diskussionsämne i både Sverige och världen. Vem ska bidra med hur mycket, ska det vara lika för alla, kan alla bidra lika mycket? Det är frågor som stöts och blöts på daglig basis bland ideologier och partier. I Sverige har vi i dag stora klyftor mellan den som tjänar mest och den som tjänar minst.

Enligt Statistiska Centralbyrån har den rikaste tiondelen nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halva av befolkningen som har lägst inkomst. Kritiker menar att det behövs mer omfördelning, mer skatt ska betalas av den som tjänar mest för att klyftorna i samhället ska jämnas ut. Medan andra tycker att Sveriges skatter är för höga. Det finns antagligen ingen mer skiljande fråga på höger-vänster-skalan.

Socialdemokraterna vill höja skatten för banker och skatten för kapitalinkomster för de allra rikaste med totalt fem miljarder kronor.

Moderaterna har som ambition att sänka skatten på inkomster över 50 500 kronor/mån med 8 miljarder. De vill även slopa värnskatten, den statliga inkomstskatt som tillkommer på årsinkomster över 662 300 kronor. M har även kongressbeslut på att ta bort utfasningen av jobbskatteavdraget.

Sverigedemokraterna vill sänka skatterna på inkomster över 50 000 kr/mån med 3 miljarder. De vill också sänka skatten för alla över 39 000 med cirka 3 miljarder.

Stupstocken

Alliansregeringen införde den hårda bortre gränsen i sjukförsäkringen 2010. Den kallas i folkmun för ”stupstocken” och innebar att kom man upp i ett visst antal dagar med sjukpenning tvingades man gå till arbetsförmedlingen och få sin arbetsförmåga prövad.

Stupstocken har fått hård kritik av såväl andra partier som intresseorganisationer och privatpersoner som blivit utförsäkrade och tvingade i arbete – trots sjukdom, funktionsnedsättning och skador. Den S-ledda regeringen tog bort stupstocken 2016. Men nu diskuteras det från Alliansens håll att den ska återinföras vid en valvinst.

Socialdemokraterna vill inte återinföra stupstocken. De menar att erfarenheterna från förra borgerliga regeringen visar på att stupstocken inte innebar friskare människor eller fler som jobbade. Snarare blev effekten den motsatta – fler socialbidragstagare, ökat sjukpenningtal och längre sjukskrivningar. De menar också att sjukpenningen inte ska ses som ett bidrag utan som en försäkring.

Moderaterna vill återinföra stupstocken för att de vill stoppa folk som utnyttjar försäkringssystemet. Argumentet är att fler behöver arbeta i stället för att leva på det de menar är ett bidrag. Under Moderaternas arbetsstämma 2017 togs beslut som avser att skärpa villkoren mot sjuka, det ska gå att utförsäkra människor tidigare. Dessutom vill de införa en andra karensdag.

Sverigedemokraterna vill också återinföra stupstocken. De följer Alliansens linje som de menar överensstämmer med deras egen, berättade Paula Bieler (SD) för Sveriges Radio i december 2017.

Vinster i välfärden

Här är ytterligare en fråga där höger och vänster-perspektiven blir väldigt tydliga. I media cirkulerar mängder av fall där privata välfärdsbolag plockat ut övervinster som sedan flyttats till skatteparadis, samtidigt som kvaliteten inte upprätthållits.

I våras hade riksdagen en stor omröstning om att införa ett vinsttak för välfärdsbolag. Förslaget från den rödgröna regeringen blev nedröstat.

En majoritet av svenskarna vill inte ha vinster i välfärden, visar en Sifoundersökning som Göteborgs-Posten beställt. 58 procent tycker att påståendet ”vinst skall inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg” var ett mycket eller ganska bra förslag.

Socialdemokraterna vill kraftigt begränsa vinster i välfärden. De vill dessutom stoppa etableringen av nya friskolor tills dess att en ny lagstiftning kring vinster är på plats.

Moderaterna vill inte stoppa vinster i välfärden. Däremot kan de tänka sig en vinstutdelningsbegränsning om ett företag under längre tid inte når en väsentlig del av de uppställda kvalitetsmålen och inte vidtar nödvändiga åtgärder.

Sverigedemokraterna vill inte heller stoppa vinster i välfärden. De vill hellre se fler och skärpta kvalitetskontroller och krav på att bolagen är registrerade i Sverige.