Palme – den delegerande lagledaren

Artikeln publicerades 2016-03-07.

2016 var det 30 år sedan Olof Palme försvann, men arvet efter honom lever kvar.
Äntligen handlar debatten mer om Palmes liv och gärning än om mordteorier, tycker Ingvar Carlsson.

De arbetade tillsammans i 27 år och Ingvar Carlsson var den som fick ta över efter Olof Palme när Palme mördades på Sveavägen i Stockholm för 30 år sedan. Ingvar Carlsson säger på en gång att han inte vill prata om mordnatten eller olika teorier. Han vill prata om den levande Olof Palme.

Vad betyder Olof Palmes politiska gärning i dag?

– Olof Palme var speciell på det sättet att han hade en väldig bredd i sin politiska gärning. Han var både internationell och var en av de ledande under många år i svensk inrikespolitik. Han var både ideolog och praktisk politiker och han var både en lysande agitator och en lysande skribent. På det sättet är han fortfarande ett föredöme för unga människor som vill ägna sig åt politik. Det är viktigt att ha en bredd i sitt politiska intresse.

Ser du likheter mellan den utrikespolitik Palme förde och den regeringen vill föra i dag?

– Världen har förändrats på gott och ont på de här 30 åren. Då fanns det kalla kriget med risk för världskrig vid flera tillfällen. Berlinmuren föll efter hans död och därmed det kalla kriget, så det är en stor skillnad. Sverige är nu med i EU. Man måste hålla i minnet när man uttalar sig om vad Olof Palme skulle gjort i dag att det är en helt annan värld. Men hans idéer står sig precis lika bra i dag. Mänskliga rättigheter och människors lika värde var hans utgångspunkt.

Ingvar Carlsson. Foto: Ylva Säfvelin/AiBild

Vad tror du han skulle ha gjort i dag?

– Han skulle ha kämpat för ett starkare FN och argumenterat för att säkerhetsrådet måste bli mer handlingskraftigt. Han engagerade sig väldigt starkt mot kärnvapen och där har det ju skett en viss nedrustning, men han skulle kräva en totalförstörelse av dem.

– Jag vill vara försiktig med att säga vad han skulle gjort, jag tycker inte man har rätt till det. Men hans idéer om internationell solidaritet är något vi kan ha glädje och nytta av i dag. Solidariteten mellan människor var något han tog till sig under sina resor i Asien och när han liftade i USA. Det var när han såg de ekonomiska och sociala klyftorna, som han blev socialdemokrat. Vi kan läsa hans tal och artiklar: där finns det budskapet. Jag minns särskilt hans tal på SSU-kongressen 1964 när han myntade ”politik är att vilja”.

Varför finns det över hela världen gator och torg uppkallade efter Olof Palme?

– Inte ens vi som arbetade nära honom hade riktigt insett hur stor han var utomlands. Det var kampen mot apartheidpolitiken som gjorde honom till hjälte i Afrika, det var hans kritik mot Vietnamkriget, hans kritik mot diktaturerna i Östeuropa. Uttrycket att ”Olof Palme förde Sverige ut i världen och han förde världen in i Sverige” säger vad det handlar om.

– Oavsett vad som hände den där dagen för 30 år sedan på Sveavägen i Stockholm kan man konstatera att det fanns ett hat mot Olof Palme som inte hade funnits mot någon politiker tidigare och som tog sig mycket obehagliga uttryck.

Finns det något i dagens polariserade och hätska debatt som påminner om det?

– Det har blivit mer våldsinslag, inte bara i Sverige. Både övergrepp mot människor som har en annan religiös tro, hudfärg eller kommer från ett annat land, det hat som piskas upp både på gator och torg och i sociala medier, det tillhör det mest oroväckande i dag. Tvärtom ska vi försöka förstå varandra, inte misstänkliggöra varandra.

Hur märktes hatet mot Olof Palme hos honom själv?

– Det var ett mycket obehagligt hat. Ingen människa kan känna sig oberörd inför något sådant. Inte så att han lät sig hindras i sitt dagliga arbete, men det var väldigt obehagliga inslag med pilkastningstavlor och dockor på Olof Palme som man slet sönder. Det var för att vara Sverige väldigt ovanligt och för mig ett obegripligt hat. Vissa sa att det var för att han kom från överklassen, men det gjorde Hjalmar Branting också. Palme berörde, han entusiasmerade sina egna och kunde skapa irritation hos motståndarna, men ryktesspridningen och de direkta hatåtgärderna är för mig fortfarande oförklarliga.

Ingvar Carlsson arbetade med Olof Palme i 27 år och var under deras sista tid tillsammans också biträdande statsminister till Palme.

– Vi kom varandra väldigt nära både personligt och politiskt. Länge kretsade debatten om morddagen och mordteorier och personen och politikern Olof Palme fick inte komma fram förrän det kom ett antal böcker och en tv-dokumentär. Nu handlar debatten om det jag tycker den ska handla om: Olof Palmes politiska gärning. Det är på den linjen jag vill fortsätta, jag vill tala om hur jag upplevde Olof Palme, politikern. Jag märker bland SSU:are att intresset för Palme är väldigt stort. Vi som arbetade med honom, det är vår uppgift att förmedla en bild av honom som politiker och människa.

Ingvar Carlsson berättar att tvärtemot vad många tror så ville inte Palme bestämma allt själv. Han delegerade i stället mycket till övriga statsråd.

– Sedan kunde han bli starkt engagerad i olika frågor och då drev han dem starkt vare sig det var på utrikesområdet, om skolan eller bostäder, och inte minst jämställdhetsfrågor. Men han var en lagledare som ville att hans omgivning skulle ta ansvar och träda fram. Han var karismatisk och hade en förmåga att skapa glädje och spänning kring politik. Vi hade alla en glädje och nytta av en ledare som fick politiken att gnistra och glänsa.

Saknas det i dag?

– Globaliseringen har gjort att nationalstaten inte har samma kraft och inflytande längre och det har gjort att politiker i dag har det mycket svårare än under min tid. Vi har ett parlamentariskt läge med Sverigedemokraterna som försvårar att driva en kraftfull politik. Det är svårt att jämföra den tiden då Olof Palme verkade med i dag. Att bekämpa ekonomiska kriser är mindre glamoröst än att få vara med och bygga upp en välfärdsstat. Men kriserna började under hans tid. Han fick känna av det under 70-talet då vi hade två oljekriser. I dag måste man i större utsträckning bekämpa det som är problemen med flyktingvågen, men de insatserna är inte mindre viktiga för Socialdemokraterna. Men det är inte lika lätt att skapa entusiasm kring en sådan politik. Man kämpar mer i motvind.

Tänker du mycket på honom?

– Ja, och det vill jag göra. Därför är det så roligt med böckerna och dokumentären. Då får man lyssna på hans tal igen och får bekräftat att han var så bra som vi tyckte att han var.

BÖCKER & FILM

”Palme – ett liv i bilder” av Henrik Berggren och Jacob Forsell (Max Ström 2016).
”Palme” dokumentär av Kristina Lindström och Maud Nycander (2012).
”Ingen kommer undan Olof Palme” av Göran Greider (Ordfront Förlag 2011).
”I takt med tiden” och ”När vinden vände” av Kjell Östberg, (Leopard förlag 2010).
”Underbara dagar framför oss: en biografi över Olof Palme” av Henrik Berggren (Norstedts 2010)