S vann NKS-strid och 8 miljarder
Partierna i Stockholms läns landsting har enats om en ny modell för finansieringen av Nya Karolinska universitetssjukhuset. Avtalet står kvar, men tack vare bättre kapitalhantering spar man sju till nio miljarder kronor under avtalsperioden.
När affären med och konsortiet Skanska och Innisfree blev offentlig i början av maj ansåg den rödgröna oppositionen att landstinget hade blivit blåsta. Skanska ska bygga nya Karolinska och Innisfree står för finansieringen genom att låna upp pengar.
– Vi anser att skattebetalarna blir blåsta på fem till nio miljarder kronor, sa Ilija Batljan (S) då.
Nu har gruppledarna i landstinget enats om en ny finansiering av sjukhusbygget, som kommer att spara sju till nio miljarder kronor – två till tre miljarder i dagens penningvärde – under 30 år. Landstinget betalar lika mycket som i de ursprungliga beräkningarna men genom att betala tidigare spar man pengar genom att minska lånebehovet och få betala amorteringar i stället för ränta på ränta.
LÄS MER: ”Privat blåsning av det offentliga” / AiP
– Vi har en mycket effektivare kapitalanvändning i det här förslaget än vi hade tidigar. Vi lägger pengarna vid rätt tidpunkt, säger Ilija Batljan.
Tidigare var det sagt att landstinget skulle betala först när bygget var klart, vilket skulle ge ett incitament för Skanska att bygga klart i tid. Nu ska landstinget delbetala vartefter husen blir klara.
För en månad sedan kallade Ilija Batlljan affären PBO ”privat blåsning av det offentliga” Nu är han nöjd med vad han kallar ”en svensk modell av OPS där man maximerar de olika parternas styrkor”.
– Vi tycker att det är otroligt viktigt att skattebetalarnas pengar används effektivaste sätt. Det känns bra att stockholmarna får ett bra och viktigt sjukhus till lägre kostnad än vad som sades till en början.
Fullmäktige väntas fatta beslut om den nya finansieringen på tisdag 8 juni.
Det finns dock andra lösa trådar i affären. Det var bara Skanska som lämnade ett anbud på bygget, och landstinget godtog det trots att fullmäktige tidigare beslutat att man bara skulle gå vidare med affären om verklig konkurrens kunde uppnås.
EU-parlamentarikern Carl Schlyter (MP) har anmält upphandlingen till Konkurrensverket, som har inlett en granskning. Han har även ställt en fråga till EU-kommissionen om upphandlingen gått rätt till.
– Vid så här stora projekt finns alltid en risk för kartellbildning och att konkurrensen sätts ur spel. Konsulter hade föreslagit innan att om en situation med brist på konkurrens skulle uppstå kunde upphandlingen delas upp i mindre bitar. Men det rådet följde alliansen inte, säger Carl Schlyter (MP).
