Regeringsförslag om förändring av LSS
Regeringen lägger förslag om förändringar i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
– Det gör vi för att skapa bättre förutsägbarhet för brukarna, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér (S).
Förra veckan la regeringen fram lagrådsremissen om ändrade regler för personlig assistans. Frågan har varit het de senaste åren sedan, inte minst sedan Försäkringskassan tolkade en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i somras som att det bara var aktiva insatser som skulle ge rätt till ersättning, inte tid mellan hjälpbehov. Försäkringskassan larmade regeringen om att domen kunde få stora konsekvenser.
– Under de senaste åren har vi sett att praxis för vilka som beviljas assistansersättning förändrats snabbt. Det har skapat oro och osäkerhet hos brukare, anhöriga, assistenter och kommuner. En sådan situation påverkar inte bara de som behöver personlig assistans för att kunna leva som andra utan innebär också en fara för assistansersättningens legitimitet i stort, säger Åsa Regnér.
Regeringen föreslår två lagändringar i avvaktan på den större översyn av lagstiftningen som LSS-utredningen arbetar med. Det handlar dels om att göra klart att personlig assistans ska kunna beviljas för tid när en assistent behöver vara tillgänglig i väntan på att den enskilde behöver hjälp, även när det handlar om att en assistent behöver följa med på en aktivitet utanför hemmet.
– Det här är viktigt för att personer med personlig assistans ska kunna fortsätta leva självständiga liv och ta del av samhället. Ändringen innebär en återställning till hur det fungerade innan rättspraxis ändrades i somras. Vi genomför även två mindre ändringar för att säkerställa att ingen ramlar mellan stolarna när de blir av med statlig assistansersättning och för att ge personer med högre timbelopp större frihet att fördela sina kostnader över tid, säger Åsa Regnér.
Regeringen föreslår också en tillfällig lagändring som innebär att den obligatoriska omprövningen av rätten till assistansersättning vartannat år försvinner. I stället ska Försäkringskassan vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning om det föreligger väsentligt ändrade förhållanden, till exempel att den enskildes hjälpbehov tillgodoses genom annat samhällsstöd eller att hälsotillståndet har förändrats.
– På så sätt gör vi assistansersättningen mer förutsägbar för brukarna och deras anhöriga.
Regeringen kommer att lägga propositioner om förslagen inom kort och enligt Åsa Regnér finns det brett stöd i riksdagen för förändringarna som föreslås träda i kraft 1 april 2018.
Våren 2016 tillsatte regeringen LSS-utredningen för att se över LSS och assistansersättningen i socialförsäkringsbalken. Regeringen anser att det krävs förändringar för att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling. Reformen har blivit allt dyrare, vilket regeringen tror delvis hänger samman med att det skulle fuskas på assistansmarknaden.
LÄS MER: ”Så går regeringen vidare efter LSS-kritiken” / AiP
Uppdraget ska redovisas senast 1 oktober i år.
– LSS är en viktig del i det svenska välfärdsbygget och så ska det förbli. Samtidigt behöver lagstiftningen moderniseras, den har över tjugo år på nacken och samhället har förändrats under den tiden. LSS-utredningen ska komma med förslag på mer träffsäkra och ändamålsenliga insatser och en långsiktigt hållbar lagstiftning för de drygt 70 000 personer som omfattas av LSS i dag. Det behövs framför allt för brukarnas skull, men också för att minska fusk och brottslighet inom personlig assistans, säger Åsa Regnér.
