Enda partiledaren som aldrig platsat i partiledningen

Anna Kinberg Batra är ohotad kandidat till att bli ny partiledare för Moderaterna. Ändå har hon aldrig tidigare ansetts tillräckligt meriterad för att väljas in i partistyrelsen.
Om det blir hon ensam i partiledarkretsen.

Moderaternas valberedning möttes igår torsdag. Anna Kinberg Batra väljs av allt att döma till ny partiledare för Moderaterna i mars. Hon är den enda kandidaten och har ett brett stöd bland länsförbunden.

Nu. Så sent som för fyra år sedan räckte inte stödet ens till en partistyrelseplats.

Senast Moderaterna valde ny partistyrelse var 2011 i Örebro. Då genomfördes en stor förnyelse av partiledningen.  Rekordmånga, hela tio nya ledamöter lyftes in i partistyrelsen, som utökades med tre stolar för att svara upp mot det växande väljarstödet.

In kom statsråden Anders Borg och Catharina Elmsäter Svärd, riksdagsledamöterna Jessica Polfjärd, Lena Asplund och Maria Plass samt kommunpolitikerna Kent Persson, Anja Sonesson, Martin Andreasson och Malin Pettersson.

Inte Anna Kinberg Batra.

Det enda ledande partiuppdrag som Anna Kinberg Batra haft sedan Muf-åren är  som styrelseledamot för M i Stockholms län 2007, men det uppdraget lämnade hon 2011.

När Fredrik Reinfeldt blev ny riksdagsgruppledare 2002 valdes han in i partistyrelsen, men inte Anna Kinberg Batra i samma situation 2011.

Kinberg Batra har därmed aldrig blivit vald att ingå i partiledningen av partiets högsta beslutande organ, före partiledarvalet. Det har alla andra svenska partiledare.

Stefan Löfven satt inte heller i partistyrelsen när han blev partiledare, men han valdes in i partistyrelsens verkställande utskott VU sju år tidigare, på kongressen 2005.

Alla partiers riksdagsgruppledare är invalda i dess partistyrelser på eget mandat, förutom Kinberg Batra.

Kinberg Batra sprider dock själv bilden av att hon sitter i partistyrelsen. På sitt officiella cv bland andra M-styrelseuppdrag skriver hon:

”Uppdrag: Moderaternas partistyrelse 2010-”.

– Den platsen är sammankopplad till hennes roll som gruppledare, säger pressekreteraren Jesper Wigardt.

Hon är alltså adjungerad inte vald av medlemmarna/partiorganisationen.

2013 avslöjade AiP att Annie Lööf överdrev sin erfarenhet som kommunpolitiker, både i kandidatpresentationen till partiordförande och senare i sitt cv på regeringens hemsida.
”Mina år som kommunpolitiker” hade gett ”en stark förankring i rörelsen”, menade Lööf och listade år hon endast gjort enstaka ersättarinhopp och fyra år hon inte deltagit alls.  Lööf tvingades ändra i sitt cv.

Lööf var oprövad men en ideologiskt tydlig partiledarkandidat. Kinberg Batras politiska vägval är oklart. Faktum är att hon aldrig ens varit talesperson för något politikområde förrän efter valet 2014.

Att vara partiledare handlar inte bara om att gå genom rutan utan även om att hålla ihop ett parti. Det påpekade statsvetaren Katarina Barrling i AiP när Lööf skakades av idéprogramdebatten.

– Det är lätt att glömma att partiledarskapet är ett ordförandeskap. Jag tycker man ofta glömmer det.

Partiledarposten blir Anna Kinberg Batras första ordförandeskap förutom två år som ordförande i Muf Stockholms län 1996–1998.