Färre sjukskrivningar i de flesta branscher
Efter nästan ett decennium av kraftigt stigande sjukpenningtal, en ökning på 80 procent sedan 2010, verkar det nu vända nedåt. Sjukpenningtalet minskar i 20 av landets 21 län och i 90 procent av alla kommuner. Det gäller både kvinnor och män och i alla åldersklasser och de flesta branscher, enligt siffror från Försäkringskassan.
– Det är glädjande att sjuktalen nu vänder neråt, det är en efterlängtad utveckling som innebär att färre människor behöver bli sjuka och fler kommer tillbaka till hälsa och arbete, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister.
Regeringens mål
Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska vara max nio dagar vid utgången av år 2020. I praktiken skulle det betyda 80 000 färre pågående sjukfall och 17 miljarder kronor i lägre utgifter. Mellan 2010 och 2015 ökade utgifterna för sjukskrivningarna från 21 miljarder till 37 miljarder kronor.
– Vi ser att regeringens arbete har gett resultat. Regeringen har gjort ett trettiotal åtgärder för att uppnå bättre stöd från samhället i kombination med mer ansvar hos arbetsgivarna för både förebyggande och rehabiliterande insatser, säger Annika Strandhäll.
Men det finns orosmoln. Kvinnors sjukskrivningar minskar visserligen, men de ligger fortfarande högre än männens och Annika Strandhäll påpekar att dagens kvinnor både måste göra karriär och ta det största ansvaret för det obetalda hemarbetet. Där kan en tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, som trädde i kraft vid årsskiftet 2016/17, komma att spela roll. I förlängningen bör ett delat föräldraansvar leda till minskad sjukfrånvaro.
Sju utvecklingsområden
Från regeringens sida har man pekat ut sju områden som måste utvecklas och där fler åtgärder behövs för att sjukfrånvaron ska fortsätta stabiliseras. Ett av dem är ökad jämställdhet. Även arbetsmiljön, och arbetsförhållanden i stort, är en förklaring till kvinnors högre sjukfrånvaro.
I kvinnodominerade branscher som den sociala barn- och ungdomsvården och i äldreomsorgen har regeringen därför satsat på åtgärder för att öka bemanningen.
– Vi ser att de yrkesgrupper där vi har störst brist på personal ofta också har flest sjukskrivna. Det är ofta välfärdens kvinnodominerade yrken där politiken också är arbetsgivare. Här behöver kommun- och landstingspolitiker göra mer för en bättre arbetsmiljö, säger Annika Strandhäll.
Psykisk ohälsa – vanligaste diagnosen
Den vanligaste diagnosen bakom sjukskrivningarna är psykisk ohälsa och de branscher där det finns flest antal startade sjukfall finns alla inom vård, skola, omsorg och socialtjänst. Detta gäller både kvinnor och män, men bland kvinnor finns nästan tre gånger så många sjukskrivningsfall med en psykiatrisk diagnos.
Sjukfrånvaron på grund av skador är dock högre för män än för kvinnor. För 2016 visar dessutom Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik en uppgång av anmälda arbetsolyckor med fyra procent totalt sett, men med sex procent för män. Det är framför allt olyckor med handverktyg eller fordon för männens del och fallolyckor för kvinnorna. Under 2016 inträffade 45 arbetsolyckor med dödlig utgång.
[small_title title=”Fakta – Områden där regeringen vill göra insatser för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro:”]
• Ökad jämställdhet.
• Bättre arbetsmiljö.
• Ta tillvara människors arbetsförmåga bättre.
• Åtgärder för rehabilitering, anpassning och omställning.
• Anpassning av primärvårdens verksamhet för personer med psykisk ohälsa och långvarig smärta.
• Ökade kunskaper om sjukskrivningspraxis och sjukskrivningsprocessen.
• Bättre förutsättningar för unga med funktionsnedsättning eller sjukdom att komma i arbete.
Läs mer: Försäkringskassans webb pressmeddelande: ”Nu vänder det”
