Vårdens problem är inte Göteborgs stads fel
Alicia Fagerving, Wikimiedia commons
Sahlgrenska sjukhuset: Alicia Fagerving, Wikimiedia commons
Som ett svar på S-rapporten om färre vårdplatser bjöd regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) in den rödgröna politiska ledningen i Göteborgs stad för att diskutera varför utskrivningsklara göteborgare blir kvar på sjukhusen. Men regionens egen statistik visar att den blågröna regionstyret överskattar Göteborgs problem.
– Göteborgs svårigheter att ta emot sina patienter skapar stora problem för Sahlgrenska universitetssjukhuset och försvårar vårdplatssituationen. Jag tror att lösningen är en samverkan mellan oss och kommunen, säger Johnny Magnusson i ett pressmeddelande.
– Det är fulspel. Göteborg har en hemläxa att göra och det har regionen med, säger Marina Johansson (S), kommunalråd i Göteborg.
Statistik om utskrivningsklara patienter förs på två sätt. Dels från den dag då patienten ses som färdigbehandlad på sjukhuset. Dels från den dag då kommunen har betalningsansvar. Det sker efter fem dagar för personer med somatiskt sjukdom och 30 dagar för personer som är inskrivna inom psykiatrisk vård.
– Utskrivningsklara patienter är ett av våra största gissel. De upptar uppemot tio procent av vårdplatserna, säger Jonas Andersson (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Han räknar då alla dagar. Då handlar det om 33 925 vårddygn för göteborgare under 2016. Det är i stort sett lika många som under 2014 och 2015. Sett till antalet invånare har kranskommunerna fler sådana dagar än Göteborg under senare år.
Mellan 2014 och 2016 har dessa dagar för samtliga kommuner i Göteborgsregionen minskat med nästan fyra procent.
Göteborgsregionens kommuner hade under 2016 betalningsansvar för 11 397 dagar.
Det var två procent fler än 2015 och Göteborg står för en något större andel sett till befolkningen än vad kranskommunerna gör.
Ett tredje sätt att räkna är att se hur många vårdplatser som tas upp av personer som har en färdig vårdplan med sin kommun. Regionläkaren Thomas Brezicka har räknat på det och kom fram till att att regionens vårdplatser till fyra procent under sommaren och 3,3 procent under september 2016 upptogs av sådana patienter.
I september var andelen lägst på Sahlgrenska universitetssjukhuset, SU, med 2,3 procent och högst på Kungälvs sjukhus med 8,4 procent av vårdplatserna.
– De utskrivningsklara patienterna upptar plats som andra behöver, men det grundläggande problemet är att vårdplatserna är för få. Kommuner måste ha tid att hitta ett bra boende för de patienter som behöver fortsatt omsorg. Med färre vårdplatser blir kommunens utmaning också regionens problem, säger Håkan Linnarsson (S), oppositionsregionråd med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor.
Enligt Ida Wernered, hälso- och sjukvårdsstrateg på regionens koncernstab, finns det ingen entydig definition av utskrivningsklar patient.
– Därför ska vi vara varsamma med statistiken, säger hon.
– Göteborgs stad och regionen behöver öka förtroendet för varandra och tillsammans förbättra situationen för äldre patienter. Ett sådant arbete har påbörjats. På vår sida har vi tagit fram extra korttidsplatser och planerar för ännu fler. Fram till 2020 ska vi bygga tre nya äldreboenden, säger Marina Johansson.
Fotnot: Kungsbacka räknas inte till Göteborgsregionen i denna artikel.
