Krönika: Dags att lyfta medelklassen
Foto: Johan Flanke, fri publ
Mellanmjölkens land, där ordet lagom är definierat som bra och medelklassen länge varit den grupp som varit viktigast att vinna i valen. Det är det Sverige som vi mest känner till.
Sverige har störst andel medelklass i Europa. Med medelklass syftas på en socioekonomisk samhällsgrupp som utgör ett mellanskikt i samhället vad gäller inkomst, förmögenhet, utbildning, självständighet i yrkesutövningen, kulturell och social prestige. Det har uppmärksammats av politiken och många reformer har varit specialdesignade för att lyfta medelklassen. Maxtaxan inom barnomsorgen var ett sådant exempel.
När de ekonomiska skillnaderna blir allt större minskar den ekonomiska medelklassen. Mellan 1987 och 2012 minskade den med 9.1 procentenheter. Det är snabbare än i många andra länder i Europa. (Arbetsvärlden 1/12-16).
Förklaringen finns i de senaste årens arbetsmarknadsreformer och ökningen av tillfälliga anställningar. Den ekonomiska utvecklingen har givetvis betydelse, men samhället kan kompensera för dess effekter.
Om man tittar på medelklass före och efter skatt så ser man att den svenska medelklassen blir större tack vare skattesystemet. Så skatt är en viktig utjämnade faktor. Viktiga arbetslivsfaktorer som möjligheten att få jobb, kvaliteten på jobben, anställningsförhållanden, lön, kollektivavtal bromsa minskningen av medelklassen. Lägg till utbildning och socialt skydd.
LO släppte nyligen rapporten ”Makteliten – reglerar inte sig själva” som synliggör skillnaderna mellan vanliga löntagares och elitens inkomster.
Makteliten, den grupp av positioner eller befattningar som LO anser har störst makt och inflytande över det svenska samhället, består av näringslivets högsta chefer, politiker och höga tjänstemän, representanter för arbetsmarknadens parter, högsta cheferna i statliga myndigheter och bolag, mediechefer och journalister.
Totalt 197 personer. 30 procent är kvinnor. Maktelitens kvinnor tjänar 28 procent av det som maktelitens män gör. Utgångspunkten är att det har betydelse om makteliten har långt högre inkomster än de människor som påverkas av deras beslut.
Att den så kallade maktelitens inkomster drar iväg samtidigt som medelklassen minskar och antalet fattiga hushåll ökar i 264 svenska kommuner (Dagens Samhälle 16 februari 2017) skapar ett tudelat samhälle. Den generella välfärden, som en bred medelklass står för, är oöverträffad för att jämna ut livsvillkor och skapa trygghet.
Statsminister Stefan Löfven (S) sa i sin regeringsförklaring att ”Människors hälsa ska inte avgöras av socioekonomisk status. Målet är att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.
Vi har en bit kvar mot det målet. Och för att klara det måste vi lyfta medelklassen.
Louise Åsenfors, kommunpolitiker (S) i Uddevalla
