Debatt: Dags återinföra beredskapspolisen
Trygghetsfrågan hamnar högt på dagordningen i Sveriges kommuner. Detta är något vi inte kan blunda för och åtgärder krävs omgående. Vi behöver snabbt öka polisens krishanteringsförmåga och öka invånarnas trygghet. Ett första steg bör vara att omgående återinföra beredskapspolisen, skriver Marie Axelsson.
Från och med den 1 oktober 2012 lades beredskapspolisen i Sverige ned efter ett beslut av den då styrande alliansregeringen. De ansåg att ett polisiärt förstärkningsbehov inte längre fanns.
Nedläggningsbeslutet möttes av kritik från olika håll eftersom den säkerhetspolitiska utvecklingen snarare talade för en utbyggnad. Läget har inte förbättrats och vanliga poliser används i dag till uppgifter som en beredskapspolis i stället skulle kunna utföra.
Man kan aldrig veta i förväg när ett akut behov av extra resurser kan uppstå. Vid de tillfälliga gränskontrollerna i Skåne i slutet av 2015 kommenderades hundratals ordinarie poliser från hela Sverige dit. Just då uppstod ett akut behov av en förstärkningsresurs och hade Beredskapspolisen funnits hade den kunnat användas.
Många poliser arbetade också samtidigt med bevakningsuppdrag i och omkring Stockholms Centralstation. Detta försvagade givetvis tillfälligt den reguljära brottsbekämpningen vilket hade kunnat undvikas helt om vi hade haft en beredskapspolis som i stället utfört gränskontrollerna och den utökade bevakningen.
Det var ju just när samhället under fredstid utsattes för påfrestningar Beredskapspolisen tidigare var tänkt att användas. Viktigt att tillägga är att beredskapspoliser inte tjänstgör ensamma utan alltid under ledning av ett specialutbildat polisbefäl.
Jag vill se en beredskapspolis som används vid: Antisabotageverksamhet, såsom bevakning av kärnkraftverk, flygplatser, vattendammar och andra samhällsviktiga funktioner. Områdesbevakning på publika platser i samband med förhöjd risk för attentat.
Trafikdirigering vid exempelvis statsbesök, stora olyckor och vid eventuella terrorattentat. Evakuering och bevakning vid olyckor och naturkatastrofer där risk för långvariga elavbrott och plundring finns samt vid eftersökning av försvunna personer.
Kommunernas kostnader för att anlita bevakningspersonal såsom väktare och ordningsvakter har skjutit i höjden under 2016. Sigtuna kommun är inget undantag. En av anledningarna är och har varit utökad bevakning av flyktingboenden som riskerar att utsättas för attentat.
Försvarsmakten var emot nedläggningen 2012 och försvarsminister Peter Hultqvist signalerar nu att civilförsvarets återuppbyggnad ska prioriteras. Beredskapspolisen är en viktig del i detta. Det handlar om vår säkerhet!
[blockquote author=”” pull=”left”]Är regeringen verkligen nöjd med alliansens tidigare nedläggningsbeslut?[/blockquote]
Sveriges försvarsmakt har deltidsanställda soldater som har sin huvudarbetsplats utanför försvarsmakten och som kan tjänstgöra vid behov. Så skulle även Beredskapspolisen kunna fungera.
Vi måste ställa oss frågan varför inte Sverige har en beredskapspolis när så många andra Europeiska länder väljer att prioritera upp reservpolisfunktionen? Är regeringen verkligen nöjd med alliansens tidigare nedläggningsbeslut?
Frågorna är högst relevanta anser jag. Sigtuna arbetarekommun har skrivit en motion om att återinföra beredskapspolisen och därför kommer jag att driva frågan inför och under partikongressen i Göteborg i april.
FAKTA Så ser det ut i andra länder:
Norge: Politireserven var på väg att läggas ned men man ångrade sig i samband med terrordåden på Utöya. Landet har nu i stället utökat resursen.
Finland: Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för utveckling av systemet med beredskapspolisen.
Holland: Koninklijke Marechaussee. Frivilligpolis, det nederländska gendarmeriet ca 7 000 anställda.
England: Special Constabulary som består av 20 000 frivilliga deltidspoliser.
Frankrike: Nationella Gendarmeriet, en del av polisen, har över 100 000 anställda.
Tyskland: Bereitschaftspolizei, 16 000 anställda.
Marie Axelsson, S-gruppledare i kommunfullmäktige Sigtuna
