Sverige – de rikas skatteparadis

Grand Hotel oktober 2016. Investors 100-års fest gick lös på tio miljoner kronor. Personlig klädsel löd uppmaningen och Markus Wallenberg tar emot gästerna iklädd fluga modell större. Foto: Rikard Westman/Investor

Har Sverige blivit ett skatteparadis för rika? I boken ”Jakten på den försvunna skatten” (Ordfront) går journalisten Erik Sandberg igenom hur det svenska skattesystemet har förändrats över tid.

– Det är helt klart så att skattebördan har flyttats och det drabbar stora grupper, säger Erik Sandberg.

– Löntagarnas inkomster och konsumtion är väldigt högt beskattade i Sverige samtidigt som vi har ett av västvärldens mest generösa system för det ägda kapitalet. Det är en förskjutning som man behöver ha klart för sig, säger Erik Sandberg.

Svensk skattedebatt har under lång tid handlat om det samlade skattetrycket och inkomstskatterna. Hur ska Socialdemokraterna förhålla sig till de jobbskatteavdrag som alliansen införde, var ska brytpunkten för statlig skatt gå och ska värnskatten avskaffas?

Samtidigt har både S- och M-ledda regeringar kraftigt sänkt skatterna på kapital. Skatten på kapitalinkomster sänktes rejält i breda uppgörelser. Arvs- och gåvoskatten togs bort av regeringen Persson. Alliansen avskaffade fastighetsskatten och förmögenhetskatten.
Kommunalskatten och momsen, som vanliga löntagare betalar, har höjts.

– Det är helt klart så att skattebördan har flyttats och det drabbar stora grupper, säger Erik Sandberg.

– Sverige har gått från att vara det mest jämlika landet, åtminstone till inkomstskillnader, till att vara det land där klyftorna växer snabbats, sedan skattesystemet lades om.

– Den rikaste procenten har fördubblat sin andel av inkomsterna sedan 80-talet, det mesta av det handlar om ökade kapitalinkomster. Då måste man fråga sig om det var bra att ta bort den progressiva beskattningen av kapitalinkomsterna.

Erik Sandberg

Sandberg vill med sin bok bidra till en fördjupad debatt om skattesystemets utformning snarare än skattenivåer. Han går igenom resonemangen kring skattesystemet från dess uppbyggnad då fördelnings- och klassperspektiv dominerade, vidare över den nyliberala diskursen samt globaliseringens och den sociala dumpingens tryck på sänkta skatter.

– Det beskrivs ibland som om Sverige var ett extremland med det omfördelande skattesystemet som gällde fram till 80-talet. Men liknande system fanns i många länder över ett halvt sekel.

Debatten har börjat vända. Franske ekonomen Thomas Piketty som skrivit en bestseller om förmögenhetskoncentration bjöds in av S till Almedalen 2014. I söndagens Agenda uppmanade till och med ekonomen Lars Calmfors finansminister Magdalena Andersson att återinföra fastighetsskatten.

[blockquote author=”Erik Sandberg” pull=”left”]”Inte ens Trump vill ta bort fastighetskatten.”[/blockquote]

– Inte ens Trump vill ta bort fastighetskatten. Men i Sverige är fastighetsskatten ett tabu, samtidigt som vi accepterar höga skatter på löneinkomster och konsumtion. Att det inte är någon diskussion om momsen är jätteskumt. Det har blivit den största inkomstkällan för staten, en skatt som ur fördelningspolitisk synpunkt borde vara ett rött skynke för vänsterpartier, eftersom den verkligen drabbar låginkomsttagare, säger Erik Sandberg.

LO skrev i SvD 3 januari att höjda skatter på kapital borde växlas mot sänkt skatt på arbete: ”Ska Sverige vara ett land som gynnar hårt arbete och flit? Eller ska vi bli en Downton Abbey-ekonomi där framgång bygger på att ha turen att födas rik?”, undrade LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

– Det var jätteintressant av två skäl, dels att man säger att skatterna är väldigt höga för vanligt folk. Det är något som man från vänster knappt har velat säga. Det fanns även en självkritik att arbetarrörelsen har del i ansvaret för utvecklingen. Det blir spännande att följa fortsättningen på detta, säger Erik Sandberg.

Specialpris för våra läsare!
Beställ ”Jakten på den försvunna skatten” för 169 kr (ordinarie pris 189) via länken:
http://adlibr.is/jaktenpadenforsvunnaskatten

Spara