65-åriga Kombispel hotas av nytt lagförslag

Jonas Lindholm, vd Kombispel, planerar för lansering av nya produkter till våren.

65-årsfirande Kombispel planerar för nya lotterier som ska hjälpa till att finansiera socialdemokratin. Men nu är man rädd för att ett nytt lagförslag ska rycka undan mattan för verksamheten.

Lotterier har varit en viktig inkomstkälla för arbetarrörelsen, liksom andra folkrörelser, från första början. 1 september är det 65 år sedan verksamheten bolagiserades och blev det som nu heter Kombispel, som ägs av A-lotteriernas ekonomiska förening. Den äger även Nordic Lottery, som driver lotterier till förmån för andra ideella organisationer.

Kombilotteriet och dess föregångare beräknas ha dragit in tre miljarder kronor till socialdemokratin.

– Verksamheten har gått bra trots coronan och vi utvecklar nya produkter som vi räknar med att kunna lansera i vår, säger vd Jonas Lindholm.

Men det har blivit hårdare konkurrens bland dem som säljer spel och lotterier, inte minst efter omregleringen 2019. Och nu oroar sig de allmännyttiga organisationer som har egna lotterier för att det kommer att bli ännu svårare. Före sommaren kom en promemoria om att skärpa lagen för marknadsföring av spel så att kravet på måttfullhet ändras till särskild måttfullhet.

Kravet på särskild måttfullhet gäller i dag vid marknadsföring av alkohol. Ingen riktigt bra parallell, tycker Jonas Lindholm.

– Det finns en viktig skillnad – det är försäljningsmonopol på alkohol.

Och monopol råder definitivt inte för spel och lotterier. Det finns många aktörer, inklusive utländska som inte lyder under svenska lagar.

Det här är ett allvarligt hot mot finansieringen för många folkrörelser, enligt Jonas Lindholm. Vid sidan om Kombispel och Nordic Lottery är Bingolotto, Postkodlotteriet och nykterhetsrörelsens Miljonlotteriet stora aktörer. Idrottsrörelsen, nykterhetsrörelsen, Prostatacancerförbundet och pensionärsorganisationen PRO är bara några av dem som riskerar att gå miste om stora intäkter.

– Lotterier är intäkter som föreningarna själva genererar och kan disponera som de vill. Om de intäkterna försvinner kommer de aldrig att kunna ersättas.

Syftet med omregleringen 2019 var gott, säger Jonas Lindholm – att samma regler skulle gälla för alla som arrangerar spel och lotterier i Sverige, och att skydda konsumenterna.

– Men man ska komma ihåg att lotterier i sig har väldigt lite med spelproblematik att göra.

Resultatet har blivit tuffare villkor för de allmännyttiga lotterierna. De har fått hårdare krav på sig och har fått det svårare att marknadsföra sina lotter.

– Spelmarknadsutredningen som presenterades i december 2020 avrådde från särskild måttfullhet och föreslog riktade lättnader för allmännyttiga lotterier. Nu lägger man i stället ett förslag som går i rakt motsatt riktning.

Och nu finns alltså förslag om ännu hårdare krav.

– De allmännyttiga lotterierna bygger sin försäljning på direktmarknadsföring och förslaget slår undan benen för hela vår verksamhet om det går igenom. Det är svårt att sälja en produkt som är drömmen om vinsten utan att få prata om drömmen om vinsten.

Jonas Lindholm menar att staten i stället för att ändra lagen från 2019 kan göra tre saker redan nu. Det första är att få till en praxis om vad som gäller för måttfull marknadsföring, något som knappt har hunnit prövas. Det andra är att säkra att alla bolag som verkar på spel- och lotterimarknaden faktiskt lever upp till kraven på att skydda sina kunder.

Och det tredje är att hålla ute alla bolag som inte har svensk licens och därmed inte behöver leva upp till lagens krav, vilket till exempel uppskattas vara 30 procent av onlinecasinospelet.

– Vi skulle föreslå att man börjar i den änden för att skydda konsumenterna.

Ylva Säfvelin, [email protected]