5 vägval för Sverige inför den nya Trumpvärlden

1. Förstå Trumps transaktionella förhållningssätt. Trump är i grund och botten affärsman – inte politiker. Det återspeglas i hans fokus på att sluta för USA gynnsamma ”deals”. Trump har ett förhållningssätt som vare sig bygger på ideal, förtroendeskapande, gemensamma regler eller pragmatism. Istället utgår han från ambitionen att försöka pressa andra parter till olika former av överenskommelser. Väl medveten om att USA är den starkare parten i de flesta bilaterala situationer. Men också väl medveten om att den som ger ett fräckt utgångsbud inte sällan kan tvinga motparten till eftergifter.

en fördel: den svenska förhandlingsmodellen

Nu gäller det för svenska politiker i allmänhet och socialdemokrater i synnerhet att inte bara reagera reflexmässigt. Istället behöver Sverige bereda sig på att oftare behöva ingå i krassa internationella förhandlingar. Här har Sverige – inte minst arbetarrörelsen – en fördel: den svenska förhandlingsmodellen. Med erfarenheter från arbetsmarknaden, hyresmarkaden och det svenska flerpartisystemet borde samtliga svenska partier vara stjärnor på att förstå dynamiker i olika förhandlingssituationer. En viktig faktor när Sverige ska möta Trumps USA i sådana förhandlingar är att ha värden som motparten vill ha.

2. EU blir allt viktigare – som motpart till Trump. EU-länderna kan inte räkna med någon form av högtidliga tal om gemensamma värderingar, respekt för den regelbaserade världsordningen eller att USA ska ta en internationell ledarroll också framöver. När man ska möta Trump gör man klokast i att agera gemensamt – inte bilateralt. För ensam är inte stark. Därför lär EU-samarbetet spela en allt viktigare roll, som jämbördig part med Trumps USA.

Europasamarbetet lär bli viktigare som jämbördig motpart till Trump

Det är nästan synd att inte EU-valet ägde rum nu, efter Trumps seger. För Magdalena Andersson och Socialdemokraterna hade ju rätt när man som enda parti vågade säga tydligt att vi behöver mer – inte mindre – EU, i bemärkelsen att Europasamarbetet lär bli viktigare som jämbördig motpart till Trump.

Men hur ska Sverige bidra till att EU tar fler modiga steg inte minst i klimatomställningen och stödet till Ukraina? Och hur ska EU fortsätta vara en progressiv kraft när de få S-ledda regeringarna i EU – framför allt Tyskland och Spanien – krisar och högerextrema flyttar fram positionerna? Socialdemokraterna behöver ta fram en strategi för att hantera detta. I Sverige och i EU.

3. Oro, orättvisa och visst hopp i klimatomställningen. Trumps kortsiktiga populism i klimatfrågan är provocerande. Och visst är det oerhört allvarligt om världens näst största utsläppare lämnar Parisavtalet och öser på med mer olja, mindre förnybart och sänkta ambitioner i omställningen av transportsektorn.

Om USA väljer att dopa sin ekonomi genom att inte kompensera för utsläpp så finns det dessutom en viss risk för orättvisa förutsättningar i världshandeln. Samtidigt har Trump i sin populistiska iver missat en viktig poäng: klimatomställningen innebär inte enbart hot, krav och kostnader. Den innebär även möjligheter till nya jobb i den gröna industrin. Om företag som vill vara med och driva denna nödvändiga omställning uppfattar att USA inte uppmuntrar detta, kan de välja att flytta verksamhet till andra länder. Exempelvis Sverige. Det kan leda till jobb här och bidrag till en mer hållbar tillväxt.

en möjlighet för de rödgröna partierna att göra en rättvis klimatomställning som funkar för vanligt folk till en viktig valfråga

Det förutsätter dock att svenska politiker inte släpper på de höga klimatambitionerna och kastar sig in i ett race to the bottom. Risken är stor att Sverigedemokraterna tar Trumps klimatfientliga politik till intäkt för att de ska gå ännu längre i sin klimatfarliga politik. Det vore dåligt för Sverige och världen – men kan skapa en möjlighet för de rödgröna partierna att göra en rättvis klimatomställning som funkar för vanligt folk till en viktig valfråga.

4. Krav på egna kärnvapen lär lyftas. Sverige har de facto befunnit sig under USAs kärnvapenparaply länge. Sedan Natointrädet har avskräckningseffekten av USAs kärnvapen gentemot hoten från Putinryssland blivit mer påtagligt.

Men om Trump i praktiken agerar på ett sådant sätt att både Natos Artikel 5 och löftet om vedergällning vid ett ryskt kärnvapenanfall inte gäller – vad skulle då hindra Putin från att använda kärnvapenhot för att få sin vilja igenom också gentemot länder som Sverige? Man kan göra bedömningen att Putins hot bara är snack. Man kan välja att tro att Trump till syvende och sist ändå skulle välja att hedra sina alliansåtaganden. Men osäkerheten om det går att lita på USAs kärnvapenavskräckning innebär i sig ett allvarligt hot mot vår säkerhet, som det måste finnas en realistisk plan för att hantera.

De franska och brittiska kärnvapenarsenalerna är alldeles för små för att ha en verklig avskräckande effekt. Ryssland har över 12 gånger så många kärnvapen som de två europeiska Natoländerna tillsammans. Det är enbart USA som matchar Ryssland i det hänseendet.

Det går inte att utesluta att fler röster höjs för att Europa – enskilda länder eller gemensamt – måste skaffa sig en egen avskräckande kärnvapenkapacitet om USAs paraply inte går att lita på. Det är en förståelig reaktion när tilltron till USAs vilja att skydda Europa urholkas. Det vore dock olyckligt av flera skäl. Vi behöver ömsesidigt nedrusta kärnvapen i världen – inte kapprusta med dem. Kärnvapen är tillsammans med klimathotet det allvarligaste hotet mot mänskligheten. Att de har uppfunnits är en stor sorg för världen.

Men nu finns kärnvapen, och kunskapen om hur de tillverkas kommer inte att försvinna. Då är det viktigt att de är så få som möjligt och att innehav inte missbrukas – men också att de åtminstone fyller en avskräckande funktion.

Om till exempel EU skulle börja bygga upp en egen avskräckande kärnvapenkapacitet så skulle det dock ta mycket lång tid innan man är uppe på motsvarande nivå som Ryssland idag. Dessutom skulle det sannolikt trigga Ryssland att öka sitt kärnvapeninnehav ytterligare. Vi skulle då vara tillbaka på kalla krigets kapprustningsspiral av kärnvapen. Dessutom skulle förbudet mot att fler länder skaffar sig en kärnvapenkapacitet ifrågasättas. En värld full av mer eller mindre tillförlitliga stater med egen kärnvapenkapacitet är knappast något drömscenario.

Den transatlantiska länken må vara olika stark över tid – men den får inte brytas

Därför är det på kort sikt helt avgörande att hålla kvar USA i Nato och Europa. Den transatlantiska länken må vara olika stark över tid – men den får inte brytas.

Att USA inte lämnar Nato eller EU räcker dock inte. Trump behöver vara extremt tydlig med att kärnvapenavskräckningen och skyddet av de europeiska allierade gäller.

Till syvende och sist måste man dock vara tydlig med en sak: om USA verkligen i praktiken klipper den transatlantiska länken, så har Europas demokratier inget annat val än att skaffa sig en egen avskräckande kapacitet. Man kan inte bara sitta stilla och se på när Putin våldför sig på fler länder under hot om kärnvapen.

5. Trumps seger i USA visade att hans enkla och raka valbudskap tyvärr funkade. Här finns något för svensk socialdemokrati att lära av. Socialdemokratin är en mycket seriös och ambitiös rörelse. Men i kommunikationen skulle man kanske kunna ha något enklare och tydligare budskap.

Istället för att bara tala om sänkt skatt för vanliga löntagare och höjd skatt för höginkomsttagare, så skulle man kunna kalla det för röd skatteväxkling

Ett exempel: Istället för att bara tala om sänkt skatt för vanliga löntagare och höjd skatt för höginkomsttagare, så skulle man kunna kalla det för röd skatteväxkling. Blinkningen mot Miljöpartiets gröna skatteväxling – samt röda färg för rättvisan – skulle sannolikt väcka intresse. Framför allt skulle det bidra till att lyfta en trygg S-politik på dagordningen. Att ha budskap som fångas upp av väljarna är nästan lika viktigt som att ha bra sakförslag. Det vet Trump. Det borde svenska politiker bli ännu bättre på, utan att lägga sig till med Trumps lögner, mobbing eller förmåga att tala som en femåring.

Det finns många ytterligare lärdomar att dra av Trumps comeback. Men detta är ett antal frågor som Sverige behöver förhålla sig till. Rätt hanterat går det att övervintra Trump även denna gång. Fel hanterat riskerar att leda till katastrof. Nu är det tid för statsmän och -kvinnor att stiga fram. De närmaste åren blir avgörande för vår framtid.

Daniel Färm är politisk redaktör