”Det är tydligt i skattepolitiken vems intressen man företräder”

Förra mandatperioden var Niklas Karlsson, riksdagsledamot från Landskrona, gruppledare och vice ordförande i försvarsutskottet.

– Jag brukar skämta och säga att efter valet sa de att det blev så dyrt så du får sätta dig i skatteutskottet och ta hand om finansieringen, säger han.

Inte för att han är novis på den ekonomiska sidan. Han har tidigare suttit i finansutskottet och var suppledant i skatteutskottet från 2020.

– Om man gillar politik är skatter helt centralt. Det är intressant och det finns utrymme att göra väldigt mycket politik.

En relativit stor partipolitisk enighet finns i synen på att beskattningsrätten ska vara nationell och inte ligga hos EU.

– Det hänger ihop med finansieringen av välfärden och om vi vill ha en nationell syn på vilket samhälle vi vill ha är det viktigt att beskattningsrätten är nationell.

Politiken blir så ideologiskt tydlig i skattepolitiken. I dag är det mycket svårare att arbeta sig rik i vårt land än om du redan har pengar och låter förmögenheten växa utan att göra ett enda dugg.

Niklas Karlsson

Just nu är det lite stiltje och utskottet sysslar mest med en del punktskatter. Som skatten på diesel och att flytta betalstationen i Hagastaden i Stockholm, eftersom trängselskatter ligger på riksdagens bord.

Konfliktnivån lär lyfta när budgetpropositionen läggs. Regeringen har lagt så kallade skatteremisser om minskade skatteintäkter på 23 miljarder kronor, det återstår att se vilka förslag som då finns med.

Det handlar om ytterligare jobbskatteavdrag för åtta miljarder kronor. För att slippa en konflikt med pensionärerna – eftersom jobbskatteavdrag i praktiken innebär högre skatt för dem som av olika skäl inte jobbar, till exempel arbetslösa och sjukskrivna – vill regeringen denna gång även införa ett jobbskatteavdrag för pensionärerna för fyra miljarder.

Och slutligen vill regeringen ta bort den avtrappning av jobbskatteavdraget som finns för dem som har höga inkomster, kostnad fyra miljarder.

– Fördelningspolitiskt är det väldigt tydligt; det är inkomstdecilier 8, 9 och 10 som får enorma skattesänkningar. Det handlar om skattesänkningar på 30–35 000 kronor om året för dem som har höga inkomster, säger Niklas Karlsson.

Skattepolitiken har tre olika syften.

– Den viktigaste är kanske dess fiskala betydelse; skatt tar vi in för att finansiera utgifter. Har vi en hög ambitionsnivå om en bred och omfattande välfärd som ska vara tillgänglig för alla måste vi vara beredda att finansiera det.

Den andra uppgiften är att påverka människors beteenden, till exempel med alkoholkskatt, tobaksskatt och den famösa skatten på plastpåsar som Liberalerna först drev igenom men nu vill ta bort. Och den tredje handlar om rättviseaspekten, vem som ska betala skatt och hur mycket.

– Om vi som socialdemokrater vill ha en omfattande och bred välfärd och vi är beredda att finansiera den, så kommer nästa pilsner. Hur ska vi finansiera den, vem ska finansiera den och på vilket sätt ska vi finansiera den? Vi tycker att man ska bidra efter förmåga och få efter behov.

Det finns mycket att hitta politiska konflikter kring när det gäller skatter, konstaterar Niklas Karlsson – och hur mycket vi ska betala är förstås en central sådan.

Skatteuttaget brukar mätas i kvoten mellan totala skatteintäkter och BNP. Skattekvoten har sjunkit i flera decennier, från 49 procent 1990 till 41,5 procent förra året. I dag ligger den ungefär som i mitten av 1970-talet, när till exempel föräldraförsäkringen var nyss införd, utbyggnaden av förskolan nyss hade kommit igång och antalet studenter på högskolor och universitet var drygt runt en tredjedel av i dag.

– Det är ett bekymmer och skattekvoten måste höjas. Man kan inte bedriva en socialdemokratisk välfärdspolitik med en borgerlig skattepolitik, nivån behöver höjas, säger Niklas Karlsson.

Men statens skatteintäkter handlar inte bara om skattenivåer utom om vem som betalar hur mycket. Och i dag är det inte de rikaste som bidrar mest.

– På varje intjänad hundralapp betalar en vanlig löntagare ungefär 32 kronor i snitt i skatt. Men har du stora förmögenheter eller tillgångar betalar du kanske inte mer än 20–25 kronor. Grovt uttryckt – ju rikare du är desto mindre betalar du i skatt. Det är den stora stridsfrågan; det är inte rimligt med lägre skatt på kapital än på arbete.

Ett sätt att komma till rätta med det är åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande. I dag erbjuder bankerna rådgivning om hur du undviker att betala skatt i Sverige.

– Det ville den socialdemokratiska regeringen strama åt och tillsatte en utredning om den så kallade exitskatten. De la den borgerliga regeringen ner i julhelgerna, de försökte smyga igenom det.

Vi behöver en stor genomgripande skattereform men det måste ske i en bred uppgörelse och det är inte utsikterna så stora för i närtid.

Niklas Karlsson

När S ställde finansminister Elisabeth Svantesson till svars om regeringen inte ser allvarligt på att personer med stora tillgångar kan skatteplanera och fly sitt ansvar fick de, enligt Niklas Karlsson, till svar ett pliktskyldigt ”det är ett bekymmer”.

– Politiken blir så ideologiskt tydlig i skattepolitiken. I dag är det mycket svårare att arbeta sig rik i vårt land än om du redan har pengar och låter förmögenheten växa utan att göra ett enda dugg.

I ett land där man strävar efter full sysselsättning och anser att arbetet är grunden till välståndet är det inte rimligt, slår han fast.

– Vi behöver en stor genomgripande skattereform men det måste ske i en bred uppgörelse och det är inte utsikterna så stora för i närtid.

I avvaktan på förutsättningar för en ny skattereform har S bland annat föreslagit en beredskapsskatt för att finansiera ökade försvarsutgifter.

– Den ska bäras av dem med de stora inkomsterna, antingen en ny värnskatt eller till exempel att vi skruvar i kapitalskatterna, det kan man diskutera.

S driver också på för förändringar i de så kallade 3:12-reglerna, att inkomster i fåmansföretag kan tas ut som lågbeskattad utdelning i stället för lön.

Lägre skatt på kapitalinkomster och höga inkomster får också konsekvenser för jämställdheten. Jämställdhetsmyndigheten konstaterade nyligen att förändringar i skattesystemet på senare år har gynnat män som ofta har högre kapitalinkomster och inkomster från näringsverksamhet jämfört med kvinnor.

Det finns mycket att jobba med för att motverka de strukturella ekonomiska skillnaderna, men lösningen finns inte direkt i skattesystemet, menar Niklas Karlsson.

– Det viktigaste när man talar om ett jämställt skattesystem tror jag är att man både betalar och förtjänar dina rättigheter individuellt.

Fakta skatteutskottet

Hur ska det svenska skattesystemet se ut? Vilka skatter ska finnas och hur höga ska de vara? Hur ska skatter styra vad och hur vi konsumerar? Det är frågor som ligger på skatteutskottets bord. Skatteavtal med andra länder, bekämpning av skattefusk och frågor om resurser till Skatteverket, Kronofogden och Tullen är också områden som skatteutskottet ansvarar för.

Presidium

Niklas Karlsson (S), ordförande

Per Söderlund (SD), vice ordförande

Ledamöter

Boriana Åberg (M)

Hanna Westerén (S)

Eric Westroth (SD)

Patrik Björck (S)

Fredrik Ahlstedt (M)

Ida Ekeroth Clausson (S)

David Lång (SD)

Mathias Tegnér (S)

Marie Nicholson (M)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Cecilia Engström (KD)

Helena Lindahl (C)

Bo Broman (SD)

Linus Lakso (MP)

Cecilia Rönn (L)

Suppleanter

Sofie Eriksson (S)

Crister Carlsson (M)

Peder Björk (S)

Eva Lindh (S)

Ida Drougge (M)

Erik Ezelius (S)

Ulf Lindholm (SD)

Sanne Lennström (S)

Adam Reuterskiöld (M)

Andrea Andersson Tay (V)

Yusuf Aydin (KD)

Helena Vilhelmsson (C)

Carl B Hamilton (L)

Janine Alm Ericson (MP)

Saila Quicklund (M)

Jessica Wetterling (V)

Anders Karlsson (C)

Larry Söder (KD)

Hans Eklind (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Elin Söderberg (MP)

Joar Forssell (L)

Helena Gellerman (L)

Maj Karlsson (V)

Marielle Lahti (MP)