”Sveriges Natoansökan: Svårt att förstå då – obegripligt nu”

Sven Britton, socialdemokrat och läkare:

1. Var det rätt av S att säja ja till svenskt Natomedlemskap?

Nej, det var svårt att förstå då (maj 2022) och obegripligt nu. Den blixtsnabba avvecklingen vår militära alliansfrihet, som vi bekänt oss till sedan mer än 70 år och som var väl förankrad i vårt eget parti, motiverades med det ryska anfallskriget i Ukraina. Alliansfriheten, som kom till strax efter andra världskriget, skulle alltså bara gälla när krigen var avlägsna? Men för vår partiledning fanns dessutom anledning att avlägsna Natofrågan från valrörelsen som var omedelbart förestående, därav vår dåligt förberedda ansökan utan diskussion bland människorna. Att sedan hålla fast vår ansökan trots de hårresande förbehåll som radats upp under det gångna året är oförsvarligt!

2. Vad är alternativet till Natomedlemskap efter den ryska aggressionen?

Vidhålla vår militära alliansfrihet i likhet med andra länder i Centraleuropa, ändå mer i krigets omedelbara närhet. Från positionen militär alliansfrihet och därför med bevarad trovärdighet aktivera vår nu så gott som insomnade tradition som fredsförhandlare. Stödja Ukraina med ett generösare mottagande av de många flyktingarna därifrån, bistå det förödda landet med stöd till civilsamhälle, skola, vård äldreomsorg och återuppbyggnad av transport och energiförsörjning. Stärka vårt eget cyber- och civilförsvar.

3. Kommer ett svenskt Natomedlemskap att påverka vår syn på kärnvapen?

Ja, vare sig vi vill eller inte. Vi kommer att ingå i en kärnvapenbestyckad organisation som i händelse av att den ryska statsledningen i desperation använder kärnvapen kommer att göra detsamma med de oöverblickbara konsekvenser det får. Påtryckningar från USA fick oss att hoppa av FNs arbete mot kärnvapen. Det oemotsagda ständigt framförda påståendet att Natomedlemskapet ökar vår säkerhet borde ifrågasättas. Vi blir lättare indragna i ett kärnvapenkrig om vi tillhör en militär allians som besitter majoriteten av jordens alla kärnvapen. Våra avlidna partikamrater Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin som arbetade för en kärnvapenfri värld vänder sig i sina gravar inför den utveckling vi nu ger oss in i.

4. Vad säger Turkiets och Ungerns ovilja att godkänna den svenska ansökan oss?

Att dessa Natos mest odemokratiska medlemmar får diktera villkoren för vårt inträde baserat på deras respektive inrikespolitiska behov, utan varje försvarspolitiskt inslag, indikerar en dysfunktionell organisation. Hur den ska fungera i en stressituation av hotande storkrig bör ifrågasättas.

Daniel Färm, politisk redaktör AiP:

1. Var det rätt av S att säja ja till svenskt Natomedlemskap?

Ja, det var helt rätt. Putinrysslands våldsamma invasionskrig och avfärdande av den europeiska säkerhetsordningen innebar ett hot mot både Sveriges och Finlands säkerhet. Alliansfriheten hade misslyckats att hålla Ryssland på en icke-offensiv väg. Det går inte att ha en ”dialog” med en neofascistisk, historierevisionistisk och expansionistisk despot som Putin.

När så Finland därför bestämde sig för att vilja ansöka om Natomedlemskap, så var det naturligt för Sverige att göra det samma. Vår militära säkerhet är starkt beroende av varandra. Nu gäller inte ”ensam är stark”. Vår säkerhet byggs och garanteras bäst kollektivt genom Nato. Dessutom finns det ett mycket starkt folkligt stöd för denna linje. En säkerhetspolitisk linje behöver ha en stark folklig förankring.

2. Vad är alternativet till Natomedlemskap efter den ryska aggressionen?

Att Sverige i stället skulle behöva lägga betydligt mer – kanske fem till tio procent av sin BNP – på ett eget nationellt militärt försvar. Det skulle tränga undan resurser till välfärd, infrastruktur, klimatomställning och bistånd med mera. Och då skulle vi ändå inte ha något som kan avskräcka Ryssland från att hota med användande av kärnvapen. Tiden för fromma förhoppningar är över. Nu råder en kall och mörk tid. Inför Putins hänsynslöshet har vi inte råd att chansa med vår nationella suveränitet och säkerhet. Nu gäller det att – tillsammans med våra grannländer och starka partners – stå upp mot Putinrysslands aggression.

3. Kommer ett svenskt Natomedlemskap att påverka vår syn på kärnvapen?

Både ja och nej. Kärnvapen är fruktansvärda vapen som aldrig borde ha uppfunnits. De har gjort hela världen mer osäker. Sverige behöver på olika sätt fortsätta att verka för kärnvapennedrustning. Samtidigt kommer vi som Natomedlemmar – även formellt – att täckas av USAs kärnvapenparaply. Då behöver vi förhålla oss till det faktum att kärnvapen finns. Hur mycket vi än skulle vilja att de försvann. Det kan gå att minska spridningen av dem och att kontrollera dem. Men så länge kunskapen om hur kärnvapen framställs finns, så kommer inte dagens kärnvapenmakter att skrota alla sina kärnvapen. För då skulle bara någon annan – kanske en terrorgrupp eller en totalitär stat – ta fram egna.

4. Vad säger Turkiets och Ungerns ovilja att godkänna den svenska ansökan oss?

Det är djupt problematiskt både för Sverige och Nato att Ungern och Turkiet bryter mot den ”open door policy” som säger att alla som lever upp till kraven för medlemskap ska välkomnas in i alliansen. Detta lär få långtgående konsekvenser för alliansen – och för dessa två länders ställning. Ungern och Turkiet använder denna process för att utöva politisk utpressning mot Sverige. Det är oacceptabelt. Det är mycket viktigt att Sverige inte ger med sig, utan tvärtom står upp rakryggat för svensk lagstiftning och rätten att – inte minst genom EU – rikta kritik mot länder som bryter mot demokratiska fri- och rättigheter eller angriper frihetskämpar i andra länder.