Annons:
Annons:

Erik Nilsson: Förstatliga inte allt!

Trots alla brister är det kommunala självstyret ändå juvelen i den svenska demokratins krona.

I fredags kom coronakommissionen med sin slutrapport. Jag har inte läst hela men att döma av sammanfattning och pressträff är kritiken hård. Beredskapen var för dålig, allt gjordes för sent och det kommunala och regionala självstyret var ett stort hinder i pandemibekämpningen.

När man tillsätter kommissioner för att hitta fel kommer de att hitta fel. Grattis alla analytiker, revisorer, kommentatorer och baksätesförare! Ni är fantastiska! Hoppas för er skull att ni aldrig själva behöver stå där när nästa kris ska hanteras.

Som statssekreterare på utbildningsdepartementet var jag ganska inblandad i alla fall i delar av pandemihanteringen. Under flyktingkrisen hade jag ansvar för en liten samordnande grupp i Regeringskansliet så det förloppet följde jag ännu närmare.

I proffstyckarnas dom över hanteringen av bägge dessa kriser återkommer kritiken att kommuner och regioner har gjort olika och att det hade varit bättre med ett statligt ansvar för alla de samhällssektorer som berörts.

I stället för att avvakta order från en nationell myndighet har man satt sig ner och försökt lösa problemen.

Min bild är en annan. Jag skulle vilja påstå att Sverige klarat bägge dessa enorma utmaningar på ett alldeles utmärkt sätt, tack vare starka lokala nätverk mellan myndigheter, företag och civilsamhälle och att beslutsfattandet i hög grad varit decentraliserat och kunnat anpassas till lokala förhållanden.

I stället för att avvakta order från en nationell myndighet har man satt sig ner och försökt lösa problemen. De nordiska samhällenas unika framgångar beror på att våra demokratier är byggda underifrån.

Corona har blottlagt brister i medicinsk beredskap och i samarbete mellan regioner. Jag vet att nuvarande regioner är för små för att klara delar av den specialiserade sjukvården. Jag vet också att kommunerna är fel samhällsnivå för att planera den gymnasiala utbildningen – vi måste få till en regional utbildningsplanering. Jag vet också att NPM och olika typer av pengsystem i både skola och sjukvård driver utvecklingen mot ett förstatligande.

Inom skolans område klarar inte utjämningssystemen att jämna ut förutsättningarna. Därför måste staten ta ett ökat ansvar för finansieringen för att alla ungar i Sverige ska ha likvärdiga möjligheter.

Visst behövs samordning och starkare statlig styrning på vissa punkter. Men låt oss inte slänga ut barnet med badvattnet! I all sin gråhet, i den stundtals bristande professionaliteten och lokalpatriotismen är det kommunala självstyret ändå juvelen i den svenska demokratins krona.

Det är inte genom snitsiga pressmeddelanden eller vackra lagparagrafer som samhället byggs starkt.

Det är genom möten med föräldragrupper, idrottsföreningar och företagarföreningar, genom lokalpolitikers miljontals studiebesök i de kommunala verksamheterna, berg av trista ostmackor och oceaner av kaffe på nämndsammanträden. Förstatliga inte allt!

Erik Nilsson är tidigare statssekreterare åt utbildningsminister Anna Ekström (S)