Vinsterna var viktigare än stärkt meddelarskydd

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

När meddelarskyddet för privatanställda i välfärden stärktes var arbetsgivarna emot. Risken att pengar skulle gå förlorade var större än nyttan av lagen, enligt Almega.

Regeringen vill nu öka skyddet för visselblåsare.

– Man ska inte behöva vara rädd att bli uppsagd eller hamna i frysboxen för att man slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats. Vi ska inte ha tysta arbetsplatser där problem sopas under mattan.

Det sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) när hon 15 april presenterade en ny skärpt visselblåsarlag, ett par veckor före Attendoskandalen, som SR avslöjade i dokumentären ”Det illojala vårdbiträdet”.

All privat och offentlig verksamhet med fler än 50 anställda ska bli skyldiga att inrätta visselblåsarkanaler där arbetstagare kan slå larm.

När vårdbiträdet Stine Christophersen, slog larm om bristerna på äldreboendet Sabbatsbergsbyn i Stockholm, fick hon av Attendo en erinran och uppmaning att byta jobb.

Fackförbundet Kommunal kräver nu en lagändring så att meddelarskyddet för anställda inom privata välfärdsbolag blir det samma som för anställda i offentlig regi, en lex Stine.

– Du ska känna samma trygghet att larma om nånting är fel och arbetsgivarna inte ändrar på det. Det här är viktigt, för det är samhällstjänster och skattefinansierad verksamhet, oavsett vilken arbetsgivare du jobbar åt, säger Tobias Baudin till SR Ekot.

Arbetsgivarna menar att det inte behövs någon lagskärpning med anledning att Attendoskandalen.

– Jag har svårt att se vad de vill ändra. Meddelarskyddet gäller framför lojalitetsplikten när man håller sig inom ramen för meddelarskyddslagen för offentligt finansierade privata verksamheter. Där kan man inte göra mer åt lagstiftningen idag, säger Jonas Stenmo, chefjsurist på tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega.

Meddelarskyddet för privatanställda inom välfärden infördes 2017 med ett förbud mot efterforskning av källa och repressalier. Detta var enligt Christophersen viktigt för hennes beslut.

– Jag fick plöja mycket lagtexter innan jag förstod – jag har rätten på min sida. Hade jag vetat det tidigare hade jag gett ut i media mycket tidigare, säger hon till Expressen.

Kvar finns dock en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren, som Attendo hävdade att Christophersen bröt mot.

Även när dagens meddelarskydd infördes var arbetsgivarna kritiska. ”Kritikrätt… samt ett fullgott skydd mot repressalier” hävdades fanns redan enligt rättspraxis.

Almega varnade för att lojalitetsplikten hos arbetstagarna gentemot arbetsgivaren undermineras” och förbetydande konkurrensnackdelar” uppstår för de företag som via massmedia kommer att få företagshemligheter avslöjade”. Det skulle leda till ” betydande negativa konsekvenser för företagande i välfärdssektorerna”.

Jonas Milton, dåvarande vd på Almega, skrev i sitt remissyttrande att det stärkta meddelarskyddet snarare ger ökat skydd till dem som vill lyfta ”bagatellartade förseelser” och ”är ute efter att skada arbetsgivaren”.

Ekonomiska hänsyn Var enligt Almega viktigare än det stärkta meddelarskyddet.

Att utsätta privata företag för risken att ”pengar ska gå förlorade står inte i rimlig proportion till ambitionenatt ge privatanställda samma lagskydd som offentliganställda.

På sätt och vis fick Almega rätt.

Stine Christophersens primära lojalitet var de äldres liv och hälsa. SR avslöjade företagshemligheten att Attendo vilselett de anhöriga om att smittade och osmittade hölls isär. Detta är till ekonomisk skada för företaget Attendo.

När Christophersen kritiserade Attendo utsattes hon för repressalier. På Attendo Sabbatsbergsbyn dog cirka 20 personer, knappast en bagatell.

Ni varnade för att den nya lagen 2017 kunde bli väldigt negativ för den här sektorn, ”betydande negativa konsekvenser för företagandet”.

– Ja, men det tror jag inte har varit fallet. Idag tror jag man är rätt nöjd med att det finns det här skyddet. Tidigare spretade det lite. Företag hade olika policys. Det är bra att det finns en enhetlighet när det gäller meddelarskyddet och samma regelverk oavsett vem som är arbetsgivare, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Kan man verkligen säga att dagens regler fungerar? Varför har den här affären då inträffat?

– I den senaste affären har väl företaget meddelat att man har gjort fel, säger Jonas Stenmo på Almega.

Stine Christophersen upplevde att  lojalitetsplikten, enligt Attendo, övertrumfade meddelarfriheten.

– Jag trodde ju att jag skulle få sparken, att det skulle bli någon tvist. Jag trodde att de hade hittat något kryphål i meddelarfriheten, säger hon till Arbetet.

Man kan använda lojalitetsplikten för att få folk att inte våga gå till medier?

– Nej, lojalitetsplikten är visserligen tyst reglerad i alla anställningsavtal. Den innehåller även en tystnadsplikt. Så ser det ut. Men agerar man inom ramen för meddelarskyddslagen, så får du inte avtala om någon tystnadsplikt, som inskränker den lagen och de rättigheter som finns, säger Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega.

Men kanske behöver förtydliga att det är det som gäller?

– Nej, man behöver inte förtydliga. De bör väl snarare läsa på vad lagen innebär.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera