Rättsstaten känslig fråga inför SD-samarbete

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Både Moderaterna och Liberalerna tvingas nu markera att de tänker värna demokratin och oberoende domstolar om de bildar en ny regering som är beroende av Sverigedemokraterna.

– Det är tecken på att det är en känslig punkt, säger justitieminister Morgan Johansson (S) som tillsatt en utredning för att just stärka skyddet för demokratin och domstolarna.

Liberalerna ska, om partirådet säger ja 28 mars, gå till val på att bilda en borgerlig regering även om den blir beroende av stöd från Sverigedemokraterna.

– Vi löser inte samhällsproblem genom att isolera partier, säger Nyamko Sabuni (L).

Sabunis besked kommer i ett läge där kritiken mot SD har skruvats upp. Detta efter SD-företrädares fortsatta stöd för Donald Trump, Kristerssons uttalande om att SD blivit mer seriösa och Jimmie Åkessons utspel om invandring som en kulturell belastning.

”Vi kommer alltid att försvara de demokratiska värdena och bekämpa varje tendens till rasism, ojämställdhet, inskränkthet och intolerans. Den liberala demokratin och domstolarnas oberoende ska nästa mandatperiod inte bara värnas utan också stärkas”, skriver Nyamko Sabuni på DN debatt.

Sabuni anser alltså att värnandet av demokratin är ett viktigt besked att ge mot bakgrund av att en M-KD-L-regering behöver samarbeta SD.

Den 4 mars gav även Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer ett liknande besked i Dagens Industri och lovade att en ny borgerlig regering ska ”stärka domstolarnas oberoende”.

– Det är tecken på att det är en känslig punkt. De vet ju att den här typen av auktoritära partier, som Sverigedemokraterna är, i andra länder har drivit fram reformer som hotar just domstolars oberoende, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Varför behöver Strömmer ens skriva den här artikeln? Inte bara för att ”Socialdemokraterna i maktpolitiska syften ifrågasätter andra partiers demokratiska pålitlighet”, som Strömmer uttrycker det, utan för att även borgerliga väljare undrar.

Dagen före hade Mattias Svensson i en ledare i SvD ställt frågan:

”Kan Moderaterna både gå i god för demokratins fundament och göra Sverigedemokraterna till en del av ett regeringsunderlag?”

Svensson menar att Moderaterna behöver tydliggöra hur de tänker behandla de frågor där ”sverigedemokratiska förslag skaver mot viktiga principer”.

Ett aktuellt exempel är det ”totalstopp för all invandring som utgör en social, kulturell eller ekonomisk belastning”, i strid mot internationella konventioner, som Jimmie Åkesson (SD) gav uttryck för på Twitter 18 februari.

”Vill man från moderat håll stå som garant för demokratins grundvärden finns två sätt att se på dessa förslag och ambitioner. Man kan förneka att de går emot några viktiga principer. Eller slå fast att en moderatledd regering aldrig kommer att gå med på dem. Vilket av alternativen gäller?”, skriver Mattias Svensson.

”Kraven på undantag från rättsstatliga principer kommer till en början att vara små och lätta att acceptera. När undantagen accepterats kan de bli fler och större, lite mer för varje förhandling.”

Ulf Kristerssons regeringsstrategi bygger på att göra upp i riksdagen i sakfrågor. Mattias Svensson, SvD, menar att strategin, för att bli trovärdig, behöver ”tydligt kommunicerade gränser och en beredskap att avstå från makten om sverigedemokratiska krav går för långt. Sådana krav finns, och de kommer snarare att bli fler med tiden, än färre.”

Moderaternas partisekreterare väljer att inte svara på Svenssons fråga eller markera några röda linjer, utan ägnar istället artikeln åt hur det istället är Socialdemokraterna som bromsar utvecklingen av demokratin.

SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen, som uttryckt att han ”inspireras av Trump” när det gäller att kriminalisera vänsterextrema grupper, avfärdar SvD-ledaren:

”Jag är övertygad om att Sverige kan utvisa fler våldtäktsmän och terrorister utan att kasta demokratiska principer över bord. Att liberala krafter vänder sig mot en sån strävan är lite märkligt, men det står var och en fritt att välja sina angrepp”, twittrar Marttinen.

– Skulle SD ställa orimliga krav, ja då faller regeringen, säger Nyamko Sabuni (L) till SVT utan att närmare vilja säga vilka krav det skulle kunna vara.

– Jag tror inte Moderaterna och Kristdemokraterna förstår vilka krafter de vill leka med, säger Morgan Johansson (S).

– De här auktoritära högerextrema partierna äter liberaler till frukost. De avskyr i grunden den liberala demokratin som den är utformad. Vi ser exempel på det i andra länder där de undergräver de här systemen. Det var just för att skydda domstolarnas oberoende som vi tillsatte en parlamentarisk kommitté förra året.

Kommittén, en del av januariavtalet med C och L, ska titta på om det ska krävas kvalificerad majoritet i de två riksdagsbeslut med mellanliggande val som behövs för en grundlagsändring och ett ökat skydd mot avsättningar av domare.

Liberalerna, som 2019 sa nej till Ulf Kristersson (M) som regeringsbildare för att det skulle ge SD inflytande, ansåg alltså då att det fanns potentiella hot mot rättsstaten.

– Frågan om justitierådens pensionsålder anges i vanlig lag. Det var precis så man gjorde i Polen, man sänkte pensionsåldern för justitieråden i Högsta Domstolen för att partiet Lag och Rättvisa ville sätta in domare som de förlitade sig på. Det skulle kunna ske i Sverige också. Pensionsåldern regleras i vanlig lag och inte i grundlag, likaså justitierådens antal, säger Morgan Johansson (S).

Justitieministern påpekar att skärpta skyddsmekanismer inte kommer att vara på plats under nästa mandatperiod utan tidigast efter valet 2026.

Men är farhågan att SD skulle angripa demokratiska fundament realistisk eller ett politiskt maktspel som M hävdar?

– Jag tror att Sverigedemokraterna skulle börja med advokatkåren. Jag stod i riksdagen så sent som i fredags i en interpellationsdebatt med en sverigedemokrat. I dag har vi ett fristående advokatsamfund. Det är väldigt viktigt att det finns ett respektavstånd mellan staten och regeringen å den ena sida och advokatkåren å den andra. Sverigedemokraterna vill gå i en annan riktning, göra advokatkåren till en del av statsapparaten. Det är någonting som man ser i andra typer av stater, säger Morgan Johansson (S).

Interpellationen handlade om en statlig licensiering av advokater och om kritik mot Advokatsamfundet för att inte utesluta fler. Mikael Strandman (SD) kritiserade att ”gangsteradvokater” företräder och hjälper grovt kriminella.

– Det andra jag tror SD kommer att göra är att ge sig på public service. De har ställt mycket starka krav på staten att skära ned public service kraftigt, till och med lägga ned kanaler, det såg vi i Danmark. Vi har också sett i Ungern och Polen där man har tagit kontrollen över public service, säger Morgan Johansson (S).

– Det återstår att se om ett parti som Liberalerna kan göra motstånd i en sådan situation.

M och KD vill ha ett smalare public service. Nyamko Sabuni (L) förklarar angående sin nya linje i regeringsfrågan att ”kulturen och public service-medierna ska vara fria och oberoende”.

Räcker det inte med att M, KD och L tidigare visat att de har stor demokratisk trovärdighet?

– Kunde vi lita på dem förra gången 2018? Nej, det kunde vi inte, säger Morgan Johansson (S) med hänvisning till att Ulf Kristersson före valet lovade att inte ens samtala med SD.

– Jag är ganska övertygad om att Moderaterna kommer att vilja gå väldigt långt för att möta Sverigedemokraternas krav. Det är ingen lek, utan det består av skarpa förhandlingslägen hela tiden och då har Moderaterna ingenting att sätta emot, säger Morgan Johansson (S) som heller inte litar på Kristerssons löfte om att inte regera med SD.

– Jag tror att om SD sätter hårt mot hårt, så förhandlar Kristersson bort ministerposter till Sverigedemokraterna på en eftermiddag. Att man inte ska samregera – det tror jag inte på.

– Det har varit väldigt starka krafter i rörelse för att leda in Sverige i den högernationalistiska fållan. Det kommer att bli en av valrörelsens huvudfrågor. Ska Sverige gå samma väg som en del andra länder har gjort? Det tror jag inte att svenska väljare är beredda att acceptera.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera