Principiell strid om skolpengen

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Den moderatstyrda kommunledningen i Täby vill införa en ny modell för skolpengen, en ”kvalitetspeng”, baserat på resultat snarare än elevens socioekonomiska förutsättningar. Socialdemokraterna har överklagat beslutet till förvaltningsrätten.

– Vi anser att det strider mot skollagen, säger oppositionsrådet Agneta Lundahl Dahlström (S).

Hur ska den svenska skolan bli mer likvärdig? Den frågan är högaktuell just nu. Två utredningar är ute på remiss, antagningssystemet och skolpengen ska se över. Regeringen har varit svårt för att skapa en majoritet i riksdagen, likvärdighetsreformer har stoppats med hänvisning till valfriheten.

Att motsättningar kvarstår visar det faktum att borgerligt styrda Täby nya skolpeng.

Kvalitetspengen ska grundas på resultat i nationella prov, elevhälsa, rektorsexamen, andel behöriga lärare (minst 85 procent) och trygghet (90 procent). Fyra av fem ska vara uppfyllda.

– Det går ju åt fel håll. Det strider mot en likvärdig skola. Det här blir ju en premiering av de skolor som redan har höga poäng, säger Agneta Lundahl Dahlström (S).

Agneta Lundahl Dahlström (S).

Kraven för att uppnå kvalitetspengen är krav som redan ska ingå kärnuppdraget, menar S som istället vill höja den generella skolpengen.

– Barnen har ju rätt att få en likvärdig utbildning. Vad ska man få extra betalt för? Vi behöver ingen mer betygsinflation.

Täby tog dessutom bort strukturbidraget till skolan för två år sedan. Nu ska kommunen utreda en ny resursfördelning utifrån socioekonomisk bakgrund.

Kvalitetspengbeslutet, som togs med omedelbar justering och dessutom retroaktivt för 2019/2020, är överklagat, Skolpengstriden i Täby är principiellt viktig för hela landet.

Tidigare har Täby fällts i domstol när det gäller avknoppningen av Tibble gymnasium 2007.

Skolkommissionen, som utredde den bristande likvärdigheten mellan olika och sjunkande skolresultat, pekar just på brister i den kompensatoriska resursfördelningen.

Förvaltningen i Täby skriver i sitt underlag att kvalitetspengen kan göra att skolorna anstränger sig extra, men att skolor med lägre kvalitet som inte får ta del av pengen därmed får ytterligare sämre förutsättningar.

Skolbonusen är på fem miljoner. I Täby finns redan en kvalitetsbonus inom äldreomsorgen på 15 miljoner kronor, som även den är omdebatterad. Hur mäter man kvaliteten och vad är omdömena värda när bara hälften har svarat?

Erik Andersson (M) kommunstyrelsens ordförande i Täby. Foto: Moderaterna

Kommunstyrelsens ordförande, Erik Andersson (M), försvarar i en debattartikel i Dagens Samhälle 11 november Täbys kvalitetspengasystem:

”De som levererar en hög kvalitet får mer betalt. Och det fungerar. Den socialistiska synen på frågan – om man hårdrar frågeställningen – är att alla ska hade det lika bra eller dåligt.”

– Det finns en övertro att så fort man har en kvalitetspeng så kommer det automatiskt höja kvaliteten. Vi har ju det även inom hemtjänsten och särskilt boende. Vi betalar därmed en gång till för att de gör det de ska göra. De ska ju ge bra service, säger Agneta Lundahl Dahlström (S).

Nu planeras även kvalitetspeng även för mat inom välfärden.

– Vi handlar ju upp maten själva. Ställer vi inte kvalitetskrav då?

Socialdemokraterna kallar kvalitetspengen för att vara ”odemokratisk”. Erik Andersson (M) menar att kvalitetspengen tvärtom är en utveckling av demokratin eftersom alla har möjlighet att välja oberoende av inkomst.

”Det här är endast en förfining av en rörelse som började redan med den allmänna rösträttens införande”, skriver Andersson i Dagens Samhälle.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera