Omsorgen rasade mest i Sverige
Personal på svenska äldreboenden och i hemtjänsten vittnar om sämre arbetstider och tyngre ar- betsbelastning än i övriga Norden. Här demonstrerar Undersköterskeupproret i augusti 2019.
”Förutsättningarna för att ge stöd och vägledning i arbetets svårigheter är betydligt sämre i Sverige än i övriga Norden.”
Det förklarade svenska forskare i en rapport 2017 som visade hur arbetsvillkoren inom svensk äldreomsorg försämrats jämfört med grannländernas 2005–2015.
I debatten om den svenska coronahanteringen lyfter kritiker fram att de äldre i Sverige drabbats hårdare än våra nordiska grannländer. Folkhälsomyndigheten hänvisar till att det är svårt att jämföra länder i olika faser av pandemin och att utvärdering får göras längre fram.
Men inom ett coronarelevant område har forskare redan gjort en jämförande nordisk studie, om arbetsvillkoren inom äldreomsorgen.
Och ja, Sverige sticker ut, som klart sämst.
Rapporten ”Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg?” är skriven 2017 av professor emeritus Marta Szebehely, Rebecka Strandell, doktorand, och Anneli Stranz, fil. dr, vid Stockholms universitet, institutionen för socialt arbete. Den bygger på enkäter bland kommunalarbetare och granskar utvecklingen 2005–2015.
Resultatet är övertydligt. Svensk personal på äldreboenden och i hemtjänsten vittnar om sämre arbetstider, tyngre arbetsbelastning samt sämre inflytande, utvecklingsmöjligheter och ledarskap.
På punkt efter punkt hamnar den svenska äldreomsorgen i strykklass. Och det har blivit rejält mycket sämre sedan 2005, mer än i våra grannländer.
Delade turer förekommer i stort sett enbart i Sverige, konstaterar forskarna. I Sverige jobbar nästan var- annan på äldreboenden delade turer, mot endast två procent i Danmark.
Missnöjet med arbetstiderna är klart högst i Sverige och ökar också mest.
”Sverige ligger högre än de övriga nordiska länderna när det gäller alla dessa reaktioner på arbetet, och ökningen under tioårsperioden är också mycket mer påtaglig.”
Fler i Sverige jobbar både vardag och helg samt dag och kväll – mer än hälften i Sverige, mot bara var tionde i Danmark. Ofrivillig deltid är störst problem i Sverige.
Svensk personal ser även mer negativt på möjligheterna till utveckling i jobbet och har klart minst löpande kontakt med sin chef. Detta är anmärkningsvärt ur ett coronaperspektiv.
17 procent av den svenska hemtjänstpersonalen säger att de träffar sin chef varje vecka mot 46 procent i Danmark och endast 12 procent på svenska äldreboenden träffar sin chef varje vecka.
”Förutsättningarna för att ge stöd och vägledning i arbetets svårigheter är därmed betydligt sämre i Sverige än i övriga Norden”, skriver rapportförfattarna.
Minskningen av antalet äldreboendeplatser har lett till att de boende har större omsorgsbehov. Arbetsbelastningen upplevs ha ökat mest i Sverige. Och de deltidsarbetande har fått störst ökning av arbetsbördan.
”År 2005 var kroppslig och psykisk utmattning samt ryggvärk efter arbetsdagens slut ungefär lika vanligt i Sverige som i de övriga nordiska länderna sammantagna; år 2015 var det betydligt vanligare i Sverige”.
En riskfaktor som nu uppmärksammas är den ökade andelen osäkra anställningar, timvikarier som inte har råd att stanna hemma. En extra stor grupp, 40 procent, i det hårt coronadrabbade Stockholm.
Den här enkätstudien tar inte upp den aspekten, eftersom den bygger på mestadels fast personal. Det är enligt forskarna därmed sannolikt att siffrorna då skulle varit ännu sämre.
I studien ingår inte den ökade vinstdriften inom äldreomsorgen, som också den är störst i Stockholm och där privata företag har lägre utbildningsgrad bland personalen och en större andel timanställda.
Hemtjänstens besök har blivit långt fler och kortare. Från sex-sju år 2000 till 15 om dagen i dag. De äldre får i dag, enligt Socialstyrelsen, i snitt möta 16 olika personer på en tvåveckorsperiod.
När riksdagen 29 maj debatterade smittspridningen inom äldreomsorgen nämndes rapporten om utvecklingen 2005–2015. Den är indirekt en svidande kritik mot Alliansåren 2006–2014 då Kristdemokraterna ansvarade för äldrepolitiken.
– De brister vi ser i äldreomsorgen i dag under pandemin påverkar hur vi ska klara det framåt. Men de kom inte bara när pandemin uppstod. De fanns långt tidigare. Vi ser också effekterna av det i dag, sa Acko Anckarberg (KD).
Rapporten diskuterades även vid ett seminarium i riksdagen i november 2019, strax före pandemin, men utan större uppmärksamhet.
– Varför ska Sverige vara sämst i Norden, undrade Marie Wiberg, skyddsombud på äldreboendet Hälleborg i Västerås, och en av initiativtagarna till Undersköterskeupproret.
Läs mer:
KD vill med en bonus få äldreomsorgsbolag att ge timanställda fasta jobb.
Men så sent som i januari urholkade Stockholms äldreborgarråd Erik Slottner (KD) kravet på fasta anställningar på heltid i hemtjänsten.https://t.co/V7L2RMTqVn— Aktuellt i Politiken (@AiPnyheter) April 21, 2020
