Erik Nises: När glömde vi det som de flesta håller med om?

Det här är en ledartext eller en analys. Ledartexter och analyser är skrivna av Aktuellt i Politikens redaktion. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar:aip.nu/om-aip-media

Jag har en vän här i Borlänge som är en av LO-förbundens bästa medlemsvärvare. Jussi heter han och verksam i fackföreningen för elektrikeryrket far han omkring i länet och övertygar kamrater om att skriva in sig i förbundet. Men först blir det ofta tjafs i rastkojorna. Han är nämligen sosse och det långt ifrån alltid ett plus nuförtiden. Dessutom är elektrikerna han möter precis som de allra flesta i den bemärkelsen att de inte njuter av att bli mästrade politiskt.

Men i god tid innan diskussionen spårar ur så flinar Jussi på sitt sorglösa sätt och meddelar att han ger sjutton i vad den presumtive medlemmen röstar på och så drar han upp en tummad papperslapp ur fickan.

”Det enda jag begär är att vi är överens om svaren på de här frågorna. I alla fall mellan sju och fyra på arbetsdagar”, säger han.

Lappen innehåller fem frågor.

  • Vill du har mer i lön?
  • Vill du ha övertid om du jobbar andra tider än 7–16?
  • Vill du ha din semester på sommaren tillsammans med din familj?
  • Vill du att företaget ska kunna säga upp dig hur som helst?
  • Har du någonn gång hört talas om ett land där arbetare haft det bra utan en stark fackföreningsrörelse?

(Rätt svar är förstås: Ja, Ja, Ja, Nej, Öh nej det har du kanske rätt i.)

De flesta skriver till slut in sig.

Och precis som Jussi verkar just nu hela samhället ha vecklat ut en lapp med några grundläggande grejer som de flesta håller med om. Det var när vi på allvar förstod hur farligt det där viruset var och trevade efter näsduken som vi upptäckte att vi hela tiden gått omkring med den där lappen i fickan.

Där står saker som: ekonomiskt stöd vid sjukdom och arbetslöshet är det moraliskt riktiga. Den som förlorar sitt arbete behöver samhällets stöd. De som jobbar i välfärden ska ha bra villkor. Trygghet för vårt folk är viktigare än kortsiktiga vinster, men även de företag som i stenhård marknadskonkurrens skapar de värden som möjliggör välfärden är beroende av staten. Människan och hennes verk är bräckliga. Ett starkt samhälle är ett där vi tar gemensamt ansvar för varandra.

När vi glömde bort det som stod på lappen är svårt att svara på. Kanske var det när allt för många i de åsiktsproducerande samhällsklasserna ansåg sig sitta så högt upp i behovspyramiden att mer perifera frågor tilläts dominera debatten totalt. När det blev modernt att lägga allt krut på det vi är osams om i stället för det som förenar oss. Möjligen var det då som politiker glömde att fundera över tillgång på sjukvårdsmateriel i kristider och därför staten nu tvingas köpa in nya brandbekämpningsplan efter att man reat ut helikoptrarna.

Precis som Jussi inte vinner på att dumförklara de medlemmar som röstade på Reinfeldt för att få lite mer i plånboken 2006 och inte skäller ut den som innerst inne vet med sig att hen skämt ut sig i rastkojan genom att propagera för politiker som gör skillnad på hudfärg och religion bara för att de egentligen förordar en striktare reglerad invandring, så bör heller inte den närmsta tiden ägnas åt att peka finger. Innan folk har knölat ner lappen i fickan igen måste vi se till att ha bra svar på hur vi uppfyller det där som de flesta håller med om. Det räcker långt.

Erik Nises är ordförande i Forssa S-förening, Borlänge, och fd pressekreterare i regeringskansliet

Ledarskribent
Ledarskribent

E-post: [email protected] Telefon: 08-700 26 00 Adress: AiP, 105 60 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 68, Stockholm

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera