Rösträttskämpen Anna Lindhagen föddes för 150 år sedan

Anna Lindhagen. Foto: Stockholms stadsmuseum

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

 

I dag, 7 april, är det 150 år sedan Anna Lindhagen föddes. Rösträttskämpe, barnavårdsinspektör, socialdemokratisk politiker och förgrundsfigur inom koloniträdgårdsrörelsen, bland mycket annat. 

 

Anna Lindhagen (1870– 1941) var född i Katarina församling på Södermalm i Stockholm. Pappan Albert (1823–1887) var justitieråd och en av dem som drev på för en ny stadsplan i Stockholm för att skapa breda boulevarder och öppna platser. 

Till skillnad från sina äldre bröder fick hon inte ta studenten men utbildade sig till sjuksköterska. Anna Lindhagen var barnavårdsinspektör vid Stockholms fattigvårdsnämnds utackorderingsbyrå 1902–1925. Hon sägs ha varit den första i Sverige att väcka tanken om samhällshjälp åt änkor och faderlösa barn och hon var med om att driva fram att ogifta mödrar skulle få rätt till bidragsförskott och lagen om utomäktenskapliga barn. 

 

1911–1923 var Anna Lindhagen ledamot av stadsfullmäktige för Socialdemokraterna. Hon flyttades från valbar plats 1923 och en kampanj för att få henne återvald räckte inte. Hennes första motion i fullmäktige handlade om planterade gårdar inne i Stockholm. 

En av Annas bröder var juristen Carl Lindhagen (1860–1946) som var borgmästare i Stockholm och 1897 valdes in i riksdagens andra kammare. Han var bland annat aktiv för småbrukares och samernas rättigheter och liksom sin syster drev han rösträttsfrågan. Under sina år i politiken var han först liberal, sedan vänstervilde, medlem i Socialdemokraterna och var med om att splittra S och bilda Sverges Socialdemokratiska Vänsterparti 1917. 1923 återvände han dock till Socialdemokraterna. 

1902 lades den första propositionen i Sveriges riksdag om rösträtt för alla män. I förslaget ingick att gifta män skulle få en tilläggsröst för att representera sin hustru, ett förslag som provocerade många kvinnor och rösträttskämpar. Carl Lindhagen hade också motionerat om kvinnlig rösträtt.

Riksdagen förkastade både propositionen och motionen. Efter det var Anna Lindhagen en av dem som väckte förslag om bildandet av en rösträttsförening. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildades 1903 och samlade företrädare från höger till vänster.

Det var inte förrän Europa 1917–1918 skakats av hungerdemonstrationer och revolutioner som den svenska högern gav med sig och en grundlagsändring som gav kvinnor och män allmän och lika rösträtt kunde beslutas av riksdagen 1919 och 1921. I september 1922 genomfördes de första demokratiska riksdagsvalen. 

 

Men Anna Lindhagen hade flera strängar på sin lyra. Hon var redaktör för Morgonbris 1911–1916 och tillsammans med väninnan Anna Åbergsson (1871–1937) var hon en av de drivande bakom ett grönt inslag som än i dag finns på många svenska orter, nämligen koloniträdgårdsrörelsen. Hon hade sett hur koloniträdgårdar fungerade under resor i bland annat Danmark och tog idéerna med sig tillbaka till Sverige och Stockholm. Syftet var att främst arbetarfamiljer skulle kunna odla sin egen mat.  

1906 bildades Föreningen koloniträdgårdar i Stockholm (föregångaren till dagens Föreningen Stor-Stockholms Koloniträdgårdar, FSSK) där Anna Lindhagen blev föreståndare och Anna Åbergsson kassör. Samma år startade de första koloniområdena. 

Reglerna för vad kolonisterna fick odla var dock strikta – en gröda fick uppta högst en tredjedel av lotten – och det hände att Anna Lindhagen fick kritik från odlarna för detta. 

 

Sina sista år levde Anna Lindhagen i ett par rum på Fjällgatan 34 i Stockholm, i museet Stigbergets borgarrum som hon skapade 1929. Hon var uppväxt på Södermalm, inte långt från Fjällgatan, och var engagerad i att bevara den äldre bebyggelsen på Söder. Både som ledamot i Skönhetsrådet i Stockholm och genom att hon skapade museet för att bevara en tidstypisk miljö. 

Anna Lindhagen dog 15 maj 1941. Hon ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna. 

 

Ylva Säfvelin
Ylva Säfvelin

Journalist

E-post: [email protected] Telefon: 070-269 05 78

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera