Kristersson bryter löfte i budgetbråket

Foto: Axel Adolfsson/Moderaterna

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Ulf Kristersson (M) lovade att inte bryta ut frågor ur budgeten. Nu gör M upp med V, KD och SD om att stoppa ingångsavdraget och utvecklingsåret.

Ett agerande som hotar möjligheterna till minoritetsregerande.

Oppositionens initiativ till en extra ändringsbudget, som stoppar reformer ur januariavtalet för att finansiera en egen satsning på kommuner och regioner, upprör partierna bakom januariavtalet. Centerpartiet går miste om sitt ingångsavdrag och Miljöpartiet om sitt utvecklingsår. Men allvarligare är hotet mot den ordnade budgetprocessen.

Att den budget som samlar mest röster gäller och tas som en helhet möjliggör för en minoritetsregering att få igenom sin politik och en ansvarsfull finansiering.

– Det är enkelt att hitta hoppande majoriteter för att öka utgifterna eller sänka skatterna, men det är svårare att hitta majoriteter för ansvarsfulla finansieringsförslag, säger finansminister Magdalena Andersson (S) som nu framhåller att en ordnad budgetprocess är en förutsättning för att långsiktigt trygga välfärden.

Men den ordnade budgetprocessen utmanas nu alltså av en ”ohelig allians” mellan partier som aldrig skulle kunna enas om en gemensam budget.

Faktum är att Moderaterna inför valet gjorde en stor sak av att liknande initiativ måste undvikas för att säkra ”en ansvarsfull ekonomisk politik”. Det förklarade Ulf Kristersson (M) och Elisabeth Svantesson (M) i en motion 2018, där de yrkade på ytterligare skärpningar av budgetreglerna för att göra ”budgetprocessen stramare, tydligare och mer förutsebar och därigenom skapa ökad trovärdighet”.

Moderaterna ville genomföra alla förslag från den utredning som 2017 hade sett över budgetprocessen. Det handlade bland annat om att reglera tillkännagivanden och utskottsinitiativ som har direkt påverkan på budgeten.

Ett annat förslag var att det måste finnas särskilda skäl för att ett utskott ska få väcka förslag om ändringar i statens budget. Nu är det i praktiken det som sker när en ny majoritet i finansutskottet driver en extra ändringsbudget.

V-M-KD-SD föreslår 7,5 miljarder kronor mer men finansierar uttryckligen endast 2,5 miljarder.

Frågan är känslig och går tillbaka till 2013 då Socialdemokraterna stoppade Alliansens höjning av brytpunkten för statlig skatt. Magdalena Andersson motiverade tilltaget med att det inte handlade om att försvaga budgetens finansiering utan tvärtom en förstärkning av dess intäktssida.

– Vi skulle aldrig någon­sin ha gjort detta om det hade försvagat statsfinanserna, för socialdemo­krater tar alltid ansvar.

Alliansen gick i taket, men svarade 2017 med att genom hot om misstroende mot ministrar försöka stoppa höjningar av flygskatten, den statliga skatten och 3:12-reglerna.

– Nu är det hoppande majoriteter, hoppande utgiftskoalitioner och hoppande skattesänkarkoali­tioner som i beslut efter beslut i denna kammare riskerar att slita sönder statsfinanserna, sa Magdalena Andersson (S) i vårbudgetdebatten 2017.

– Det är bara ni i modern tid som har brutit sönder den svenska budgeten och gjort plockepinn av den. Det har vi aldrig gjort, och det kommer vi inte heller att göra, svarade Ulf Kristersson (M).

Men nu har moderatledaren alltså brutit det löftet och ser ut att stoppa två reformer i budgeten.

Kristersson hade all anledning försöka lösa budgetbråket och värna en ordnad budgetprocess inför valet 2018, eftersom den alliansregering han ville leda skulle bli beroende av SD.

Talman Andreas Norlén (M), då ordförande i konstitutionsutskottet, försökte gjuta olja på vågorna och vädjade till regeringen om partiöverläggningar.

– Vi kan säga att vi har gett varandra var sitt tjuvnyp inom ramen för budgetarbetet och att vi då skulle kunna låta udda vara jämnt och i stället försöka lägga detta bakom oss och hitta gemensamma regelverk för framtiden, sa Norlén i riksdagen 2018.

När Moderaterna riktade misstroende mot flera S-ministrar 2017 skrev förre M-gruppledare och försvarsministern Mikael Odenberg (M) på DN debatt.

”När man använder parlamentariska maktmedel är det också klokt om man i opposition inte gör det på ett sätt som man inte kan leva med även i regeringsställning.”

Efter oppositionens budgetkupp är det flera bedömare som menar att kravet på ett majoritetsunderlag för en svensk regering har ökat. Det innebär för Stefan Löfven fortsatt press från Vänsterpartiet på januariavtalet, för Ulf Kristersson ett ännu tydligare högerkonservativt block med M-KD-SD.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera