Klas Gustavsson: Fokusera på det som förbinder fakta med åsikter – argument

Det här är en krönika. I dessa artiklar är det skribenten som står för innehållet. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

I min förra krönika kritiserade jag hur den offentliga debatten svämmar över av åsikter och allmänt tyckande. Samtidigt förutskickade jag att jag skulle återkomma med en kritik av det som ibland uppfattas som åsikternas raka motsats: fakta.

I en polariserad debatt skapas ofta självuppfattning om att just den egna åsiktsgemenskapen lutar sig mot ”fakta” och ”forskning”. Motståndarna däremot förlitar sig i stället helt på fördomar eller känslor. Ja, motståndarna är rentav ”resistenta mot fakta”.

Lika självklart som en debatt naturligtvis behöver olika åsikter, så krävs det naturligtvis också att debattörerna hänvisar till viss empiri. Men problemet är att vi ofta får en debatt som helt fördummar vad frågan om fakta.

Låt oss tänka oss en rättegång i ett brottsmål där åklagaren och försvarsadvokaten ska argumentera för vilket straff som den tilltalade bör dömas till. Åklagaren kan då peka på att brottet utfördes med en särskild hänsynslöshet eller utifrån rasistiska motiv, vilket gör att straffet borde bli särskilt hårt. Advokaten pekar kanske i stället på sin klients unga ålder och denne tidigare varit ostraffad, vilket sammantaget får advokaten att yrka på ett väsentligt lägre straff. Båda parter anför här relevanta fakta (sådant som har med saken att göra). De olika påståendena motsäger inte heller varandra. Det kan samtidigt vara sant att en förövare varit hänsynslös och att samma person är ung och ostraffad. I den meningen kan man säga att parterna lämnar över olika ”alternativa fakta” som domstolen får ta i övervägande.

På samma sätt fungerar också debatter om komplicerade samhällsfrågor, som till exempel den debatt som senast dominerat spalterna och som handlar om gängkriminalitetens orsaker. Men i debatten tycks kontrahenterna bara ha nytta av fakta så länge som den styrker den egna tesen och forskning förefaller vara till nytta endast då den kan presenteras på ett sätt som entydigt stödjer det egna policyförslaget.

Alla på åsiktsmarknaden – konsumenter såväl som producenter – borde i stället fokusera på det som förbinder fakta med åsikter: argument. Ett argument underbygger ofta en viss åsikt och hänvisar samtidigt till ett urval av fakta. I en debatt finns det heller inget självändamål i att hävda att åsiktsmotståndaren helt saknar goda argument. Det är bara det att man själv kommit till slutsatsen att det finns fler eller starkare argument för en motsatt åsikt.

I nästa krönika ska jag ge exempel på två bra argument för två motstridiga åsikter i en dagsaktuell debatt.

Klas Gustavsson är forskare i sociologi

Debattartikel/Krönika
Debattartikel/Krönika

Aktuellt i Politiken publicerar debattartiklar och krönikor om politik. I dessa artiklar är åsikterna i texterna skribenternas egna. Kontakta oss på [email protected] för mer info. Textlängd är 3 500 tecken inklusive blanksteg.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera