L-kvinnor: Fel prio att slopa värnskatten

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Kritiken har varit hård mot att slopandet av värnskatten missgynnar kvinnor. Liberalerna avfärdar kritiken, men faktum är att partiets eget kvinnoförbund har förklarat att det är fel prioritering.

”Miljarderna gör bättre nytta i en specialistsjuksköterskas plånbok än hos en manlig direktör som redan har det gott ställt”, skrev Liberala kvinnors Gulan Avci och Robert Hannah 2015.

Slopad värnskatt är den enskilt största satsningen i budgeten, 6,1 miljarder. Av dessa går 4,8 miljarder till män, och 1,3 miljarder till kvinnor. Av de 345 000 höginkomsttagare som får en rejäl skattesänkning, är 80 procent män, som får i snitt 19 000 kronor per år.

”Att regeringen föreslår en skatteförändring som till 80 procent går till män är oacceptabelt ur ett jämställdhetsperspektiv”, förklarar LO i sitt remissyttrande.

Liberalerna, som har drivit igenom skattesänkningen i förhandlingarna med regeringen, kallar det däremot för ”en liberal rättvisereform”.

”Skattedebatten reduceras ofta till ett uppräknande av vilka inkomstgrupper som är vinnare för dagen. Viktigare är att möjliggöra att det arbetas mer”, skriver Mats Persson (L) och Joar Forssell (L) i SvD.

Den fördelningspolitiska analysen i budgeten visar att slopad värnskatt gynnar rika män, och att utan den reformen hade budgeten istället gynnat lågavlönade kvinnor.

”Förslaget bidrar till att den ekonomiska jämställdheten minskar”, konstaterar regeringen.

Slopad värnskatt må vara en L-hjärtefråga, men är det rätt prioritering nu?

Enligt finansminister Magdalena Andersson (S) hade S hellre satsat de miljarderna på välfärden. Liknande argument framförde faktiskt Liberalernas eget kvinnoförbund, att sjuksköterskans villkor är viktigare än den manlige direktörens.

”I valet mellan skattelättnader för de rikaste männen eller rimlig lön till välutbildade kvinnor måste kvinnorna prioriteras”, skrev ordförande Gulan Avci och riksdagsledamotskollegan Robert Hannah (L) i Aftonbladet 2015.

Jämställdheten måste gå före skattesänkningar, krävde de.

”Politik är att välja, och när vi ska välja vilka reformer som Folkpartiet bör prioritera måste en ökad jämställdhet trumfa ett avskaffande av värnskatten.”

Liberala kvinnor lät riksdagens utredningstjänst (RUT) räkna på effekterna av att avskaffa värnskatten. RUT kom fram till att det skulle leda till att kvinnors disponibla inkomst, som då var 76,2 procent av männens, skulle sjunka till 76 procent.

”Folkpartiets prioritering att avskaffa värnskatten är kontraproduktivt i ett jämställdhetshänseende”, konstaterade Liberala kvinnor som i stället ville prioritera en lönesatsning liknande förstelärarreformen för socialsekreterare, förskollärare och specialistsjuksköterskor.

AiP har bett Gulan Avci (L) och Robert Hannah (L) om en kommentar till deras jämställdhetskritik 2015 och om de anser det var fel av Liberalerna även 2019 att prioritera slopad värnskatt.

– Jag har aldrig varit av uppfattningen att värnskatten inte ska avskaffas. Vad jag framhöll på den tiden var att Liberalerna kunde valt en annan prioritetsordning i vår budgetsatsning, svarar Gulan Avci via mail.

– Jag står fullt ut bakom mitt partis ståndpunkter kring denna skadliga skatt.

Jag påstod inte att du skulle ha varit emot slopad värnskatt, utan prioriteringen. Är det är din åsikt även i dag?

– Jag står bakom överenskommelsen i januariavtalet och tycker det är en bra tidpunkt för när värnskatten kommer att avskaffas, svarar Gulan Avci.

Robert Hannah svarar undvikande:

– I politiken får man ge och ta om man vill vara med och förändra. Det finns mycket bra liberal politik som vi fått igenom i Januariavtalet. Jag är särskilt glad över satsningar inom integrationsområdet och mot hedersrelaterad våld och förtryck.

– Det finns annat som jag inte hade valt att prioritera – särskilt friår och byggsubventioner på tre miljarder som inte ger bostäder till de som behöver dem mest, säger Hannah via mail.

Att du hellre prioriterat L-politik istället för S-politik är ju självklart. Men menar du fortfarande att andra liberala satsningar borde ha prioriterats i budgeten för 2020 istället för slopandet av värnskatten?

– I den största jämställdhetskampen idag – kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck – görs det stora satsningar som vi aldrig sett tidigare. Jag har fått igenom min egen enskilda motion Lex Fadime i januariavtalet. Dessutom satsar vi pengar på vidareutbildning för sjuksköterskor.

Hannah (L) har rätt i att budgeten innehåller en satsning på karriärtjänster för specialistsjuksköterskor, men den är på 100 miljoner kronor per år, att jämföra med 3 miljarder på lärarlönelyftet.

– Det är bra att regeringen inser att det behöver satsas på specialistsjuksköterskor. Men det blir tyvärr i det stora hela inte mer än en droppe i havet, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Riberio.

Liberalerna har fått igenom slopad värnskatt, men kommentarerna har mest varit negativa. Någon positiv opinionseffekt av framgången har det inte blivit.

Nyamko Sabuni framhåller att slopad värnskatt kommer att leda till ökade skatteintäkter. Men det är högst osäkert och i så fall på sikt. Stora skattesänkningar riskerar i stället att minska utrymmet för lönehöjningar för de sjuksköterskor och förskollärare som Liberala kvinnor säger sig värna.

Innan hon blev vald till partiledare menade Nyamko Sabuni att partiets låga stöd berodde på att Liberalerna pratar om frågor som de själva är intresserade av, snarare än att svara på medborgarnas frågor.

– Vi pratar om skolan, om EU. Vi pratar om värnskatt. Vi kan inte bara fortsätta att prata om värnskatten när vi har de största klyftorna enligt OECD, sa Sabuni till Aftonbladet i april.

Foto: Magnus Fröderberg

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm