EU-toppmöte diskuterar kommissionens nya ordförande

Toppkandidaterna Manfred Weber och Frans Timmermans i debatten inför EU-valet. Foto: Europeiska Unionen 2019

20–21 juni samlas EUs stats- och regeringschefer till toppmöte i Bryssel för att bland annat diskutera val av kommissionens nya ordförande. Frågan är hur lätt det blir för medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet att komma överens.

 

Inför valet 2014 införde Europaparlamentet ett system där den största partigruppens toppkandidat var parlamentets kandidat att bli kommissionens ordförande. I år skulle det vara den tyske kristdemokraten Manfred Weber från EPP. Han visade sig dock inte vara någon röstmagnet, inte ens i Tyskland där CDU backade.

Systemet användes 2014, då kristdemokraten Jean-Claus Juncker från Luxemburg var toppkandidat för konservativa EPP och valdes till kommissionens ordförande. Om man följer samma princip en andra gång innebär det en praxis som det blir svårare att frångå i framtiden.

 

Medlemsstaternas regeringar är måttligt entusiastiska eftersom det innebär att ett viktigt utnämningsinstrument glider dem ur händerna.

Formellt är det Europeiska rådet som föreslår ny ordförande även om man ska ta hänsyn till valresultatet. Kandidaten måste sedan väljas av Europaparlamentet med hälften av de befintliga ledamöterna plus en röst.

Ett sätt att hitta en kompromiss kunde vara att välja en annan representant från EPP. Det kan göra saken knepig för EPP, som ställt upp bakom Manfred Weber och antingen måste backa från det eller bli överkörda.

 

En annan faktor är att de två stora partigrupperna i parlamentet, EPP och socialdemokratiska S&D, inte längre har majoritet. I det nya parlamentet krävs det bredare koalitioner för att få stöd för en kandidat. Mindre partigrupper har inte så stort intresse av ett system som gör att endast företrädare för de största har en chans att få toppuppdragen.

Tidigare har EPP och S&D kunnat göra upp för att samla en majoritet. S&D villkorade till exempel sitt stöd för Jean-Claus Juncker som kommissionsordförande med en lång lista av förslag som de krävde att kommissionen skulle lägga fram.

 

– Utifrån svensk ståndpunkt har Juncker varit helt okej. Han har varit ett viktigt stöd för att driva igenom sådant som vi tycker är bra, som rör till exempel arbetsmiljö och arbetsmarknaden, säger Marita Ulvskog, S-gruppledare för den svenska parlamentsgrupp som avgår i sommar.

Hon konstaterar att det är lite speciellt i EU-systemet att det kan fungera bra att jobba ihop med personer från helt andra politiska grupperingar.

– Man kan inte veta om en människa från EPP-gruppen är någon som man kan samarbeta med eller om det är någon som är oerhört reaktionär. Det är en salig blandning inte minst i den kristdemokratiska gruppen.

Men nu tycker hon att det är dags att spräcka den konservativa EPP-gruppens dominans.

– Det har varit högermajoritet i EU-parlamentet i åtskilliga år och det innebär att personer från EPP har suttit på de flesta positioner. Vi kan inte ha ett permanent högerstyre. Man måste tillåta att representanter från den näst största gruppen får vissa positioner, säger Marita Ulvskog, som hoppas att den socialdemokratiska toppkandidaten Frans Timmermans blir nästa ordförande för EU-kommissionen.

Ylva Säfvelin
Ylva Säfvelin

Journalist

E-post: [email protected] Telefon: 070-269 05 78

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm