Alliansens politik ledde till lägre löner
När Fredrik Reinfeldt och Anders Borg la om skatte- och arbetsmarknadspolitiken värjde de sig mot påståenden om att syftet var att försvaga facket och sänka lönerna.
Nu bekräftar en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) att flykten från a-kassan efter Borgs avgiftshöjning ledde till svagare löneutveckling.
– För tio år sedan var detta en av de absolut hetaste frågorna. Flera företrädare inklusive Anders Borg vägrade erkänna detta. De sa att förändringarna av a-kassan inte handlade om att pressa lönerna för vanliga löntagare. Nu kommer en forskningsrapport från en statlig myndighet med att det stämmer. Men nu är frågan inte lika brännande aktuell, säger LO-ekonomen Torbjörn Hållö.
Medlemstappet i a-kassan år 2007 ledde till svagare löneutveckling, visar en ny rapport från IFAU. https://t.co/SJuIUIfWal pic.twitter.com/ZiP2cgjxuD
— IFAU (@IFAU_SE) June 5, 2019
En av finansminister Anders Borgs (M) första åtgärder efter maktskiftet 2006 var en försämrad a-kassa. Ersättningsnivån sänktes, det blev svårare att kvalificera sig och avdragsrätten avskaffades. Dessutom kopplades a-kasseavgiften tydligare till arbetslösheten inom varje kassa med en arbetslöshetsavgift.
– Regeringen vill skicka en tydlig signal till arbetsmarknadens parter, förklarade Borg.
Men Alliansen hävdade att det inte handlade om att pressa lönerna utan i stället om att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.
– I Sverige sänker vi inga löner, vi höjer dem, sa Fredrik Reinfeldt.
I genomsnitt höjdes a-kasseavgifterna med 100 till 350 kronor men träindustriarbetarna fick en sexdubblad avgift. Det ledde till en massflykt från a-kassan. Från 2006 till 2008 tappade a-kassorna 425 000 medlemmar. Men även facken förlorade medlemmar, 245 000 närmare bestämt. Organisationsgraden sjönk från 77 till 71 procent. Störst var medlemsraset bland hotell- och restauranganställda. Detta just när finanskrisen slog till.
– Fredrik Reinfeldt måste berätta vad han säger till alla dem som inte tyckte sig ha råd att vara med i a-kassan och som sedan mötte en arbetslöshet utan att vara försäkrade, sa Magdalena Andersson (S) 2013.
Nu bekräftar en forskningsrapport från IFAU, som jämfört medlemsminskningen och löneutvecklingen i olika branscher, att politiken ledde till försvagat fack och sämre löneutveckling.
”En minskning i anslutningsgraden till a-kassan med 10 procentenheter ledde till att lönerna föll med mellan 1 och 5 procent”, skriver IFAU.
– En tänkbar förklaring till resultaten är att fackets och arbetstagarnas förhandlingsstyrka sjunker, säger rapportförfattaren Mathias von Buxhoeveden.
Effekten kan ha förstärkts av att det var en stor avtalsrörelse 2007 som omfattade tre miljoner arbetstagare, men sambandet, som Borg förnekade, finns där.
”Sammantaget pekar resultaten på att en högre anslutningsgrad till a-kassa leder till högre löner.”
Det ledde enligt IFAU till lägre löner, dock inte till lägre arbetslöshet.
”Höjd a-kasseavgift tänktes fungera som avskräckningsmedel. Det var bara det att verkligheten inte stämde med teorin. När arbetslösheten 2009 steg kraftigt berodde det enligt regeringen själv på finanskrisen”, skrev Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i Dagens Arbete 2014.
Lars Calmfors i Finanspolitiska rådet, som kritiserat Borg för att inte tala klarspråk om att jobbskatteavdragen handlade om lönepress, var kritisk. Calmfors kallade det för ”ett exempel på hur en politik som bygger på ofullständiga teoretiska modeller kan få oönskade konsekvenser”.
Anders Borg var till slut tvungen att backa från arbetslöshetsavgiften för att få till en jobbpakt med facket. Borg sålde då in avskaffandet som en stimulansåtgärd för ökad konsumtion – och fler i jobb.
