Makteliten fortsätter dra ifrån ekonomiskt

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Näringslivets maktelit fortsätter att dra ifrån ekonomiskt. 2017 hade 50 direktörer på svenska storföretag en genomsnittlig inkomst motsvarande 59,2 industriarbetarlöner. Det visar en rapport från LO.

– Vi tror att det har betydelse att de som har mest makt i samhället har långt högre inkomster än vanligt folk, de riskerar att förlora markkontakten, säger LO-ekonom Anna Almqvist.

LO har för 19:e gången tagit fram en rapport om inkomstutvecklingen sedan 1950. Det är en jämförelse mellan cirka 200 positioner i makteliten samt den genomsnittliga industriarbetarlönen.

Makteliten utgörs i undersökningen av cirka 200 positioner; direktörer på de 50 största företagen inom sju branscher, politiker, mediechefer, företrädare för arbetsmarknadens parter med flera.

Den samlade makteliten hade 2017 en genomsnittlig inkomst, av lön och kapital, som motsvarar 19,6 industriarbetarlöner. Det är en ökning jämfört med 2016 då deras intäkter motsvarade 18,8 industriarbetarlöner.

Det är den ekonomiska eliten, i form av 50 direktörer på storföretag, som sticker ut. Deras inkomst motsvarar 59,2 industriarbetarlöner, när man räknar med intäkter av sidouppdrag och av kapital.

– En del av de här personerna har lyckats bygga upp en förmögenhet som en konsekvens av deras position, säger Anna Almqvist.

Folkvalda och höga tjänstemän har jämförelsevis måttliga löner; deras inkomster motsvarar 3,9 respektive 7,3 industriarbetarlöner.

Några siffror över den genomsnittlige industriarbetarens kapitalinkomster finns inte, men däremot vet man enligt Anna Almqvist att den är liten.

– Rapporten är ett inlägg om lönepolitik men det handlar också om tilliten i samhället, säger LO-ordförande Karl-Petter Thorwaldsson.

– Forskningen ser det här som en anledning till att arbetarväljare vänder sig mot starka ledare eller högerpopulistiska krafter i stället för att ha tilltro till de partier som tidigare har haft makten. På det sättet är det här extremt farligt för vår demokrati.

Karl-Petter Thorwaldsson hoppas att den återkommande LO-rapporten om inkomstskillnader har skapat en tillnyktring vad gäller lönesättning åtminstone för den folkvalda och den byråkratiska eliten. Deras inkomster jämfört med industriarbetare har legat tämligen stabilt sedanslutet av 2000-talet.

Och vad gäller de rikaste direktörerna hoppas han att de ändå ska känna ett ansvar; vill de inte leva med effekterna av att högerpopulistiska partier får makten och att frihandeln inskränks måste de inse att ojämlikhet är dåligt för hela samhället.

Inkomstklyftorna var som lägst i Sverige 1980. Mellan 1950 och 1980 minskade inkomstskillnaderna mellan näringslivseliten och vanligare arbetare men sedan 1980 har det varit en dramatisk ökning. Enligt Karl-Petter Thorwaldsson har debatten om inkomstskillnader tagit fart i flera länder, men i Sverige är det fortfarande relativt tyst om saken. Trots att inkomstskillnaderna har ökat mer i Sverige än i jämförbara länder.

– Vi är oroade och indignerade över det här. Vi tror att en orsak är att lönebildningen har fungerat väl, även industriarbetare har haft en bra löneutveckling. Men det finns även en uppgivenhet, säger Karl-Petter Thorwaldsson.

Han är bekymrad över januariavtalet bakom den nya regeringen faktiskt spär på utvecklingen.

– Avskaffandet av värnskatten innebär att varje individ i den ekonomiska eliten får en genomsnittlig skattesänkning på 67 000 kronor i månaden.

Däremot gläder han sig åt att det i överenskommelsen står att gapet mellan olika grupper inte ska öka under mandatperioden och att det ska göras en skatteöversyn. Och med tanke på hur de rikaste gynnats i början av mandatperioden måste en kommande skattereform gynna vanligt folk, enligt Thorwaldsson.

LO-ordförandens inkomst jämfört med industriarbetaren har faktiskt minskat lite över tid. Nu finns det beslut på att ordförandens ersättning ska motsvara 3,5 industriarbetarlöner och han får inte behålla arvoden för sidouppdrag.

Några sådana restriktioner gäller inte för Svenskt Näringslivs vd som 2017 hade en inkomst motsvarande 23,3 industriarbetarlöner.

Ylva Säfvelin
Ylva Säfvelin

Journalist

E-post: [email protected] Telefon: 070-269 05 78

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm