Så kan Lööf sno rollen som vågmästare från SD

I dag är det Jimmie Åkesson (SD) som är vågmästare i Sveriges riksdag. Men om Annie Lööf (C) vill kan hon överta den positionen. Foto: Jan Söderström

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Det finns ett sätt för Annie Lööf att både ställa sig utanför en S-ledd regering och stoppa SD, samtidigt som hon ökar Centerpartiets politiska inflytande:

Att släppa fram en S-MP-L-regering, när Alliansen har avfärdats som regeringsalternativ.

Hur ska Annie Lööf (C) få ihop sina vallöften att inte sätta sig i regering med Stefan Löfven, att hålla ihop Alliansen och se till att Sverigedemokraterna inte får inflytande? Ekvationen går inte ihop när Stefan Löfven vägrar rollen som stödparti.

Men en möjlighet vore att släppa fram en S-MP-L-regering, när alliansspåret fallit.

Det är ett alternativ som Daniel Färm, chef för Tankesmedjan Tiden, förordar.

– Det vore ett sätt att komma ur det hörn som Lööf har målat in sig i, utan att bryta fler vallöften än det att hålla ihop Alliansen.

Jan Björklund (L) har öppnat för en koalitionsregering, medan Lööf varit mer avvisande. Efter det andra mötet med talmannen talade Lööf visserligen om sitt ”andrahandsalternativ med ett eller två allianspartier och så Socialdemokraterna”. En klar förändring från 2015 då Lööf sa:

– Jag kommer aldrig att förhandla en budget med S. Jag kommer heller aldrig sitta i en regering tillsammans med S.

Men Lööf förtydligade sedan andrahandsalternativet med att: ”C kommer inte lämna Alliansen för att sitta i en S-regering.”

Utgångspunkten för S-MP-L-alternativet är att C och L inte kan backa från löftet att inte ge SD inflytande. Det gör att Ulf Kristersson inte kan bilda en allians- eller en M-KD-regering.

Till slut blir det ett val för Annie Lööf mellan en SD-stödd eller en S-ledd regering. Fördelen med den senare är att Lööf skulle beröva Jimmie Åkesson den vågmästarposition som gjort att debatten i tio år kretsat kring SD.

Som det nya vågmästarpartiet skulle Centerpartiet kunna välja om, i vilken utsträckning och i vilka frågor partiet är berett att göra upp med regeringen, men ändå behålla en formell oppositionsroll. C behöver inte aktivt stödja regeringens budget eftersom S-MP-L med stöd av V har fler mandat (164) än M-KD+SD (154).

– Den smala sektorn i det här scenariot är inte Centerpartiet utan Vänsterpartiet. Om det ska vara acceptabelt för Björklund att ingå i regeringen vore det komplicerat att ha ett organiserat budgetsamarbete med Vänsterpartiet, säger Daniel Färm.

Uppdaterat 2018-11-16: Jonas Sjöstedt säger till AiP efter att riksdagen förkastat Ulf Kristerssons M-KD-regering att ett huvudmål för Vänsterpartiet är att stoppa ett konservativt block att nå makten. Därför kommer Vänsterpartiet att vara ”pragmatiskt” i regeringsbildningen.

Ett argument för Centerpartiet att ingå i en S-MP-L-regering eller efter förhandling aktivt stödja dess budget är att därmed hindra inflytande inte bara från SD utan även från V, något som både Annie Lööf och Jan Björklund haft som målsättning. S-MP-L-C är större än M-KD+SD.

Men framför allt skulle Lööf, som ny vågmästare, kunna få igenom för Centerpartiet viktiga profilfrågor. En position inte utan utmaningar och svekdebatt, men med stora möjligheter.

• S-MP-C-L: 167
• S-MP-L = 136
+V = 164
+C = 195
• M-KD+SD = 154
• S-V-MP = 144
• M-C-KD-L = 143
Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm