Varför är pensionärerna så arga?


Pensionärsskatten är en av de stora valfrågorna.

Men vad handlar det om?

Att pensionärerna betalar mer i skatt än löntagare.

– Det är principiellt fel. Det är en fråga om rättvisa, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.

Pensionärsskatten är en stor valfråga, finansiellt, värd åtminstone åtta miljarder. Men framför allt viktig i slutet av månaden för landets två miljoner pensionärer.

Ändå är det många väljare som inte vet vad pensionärsskatten är.

Så vad bråkar man om?

Enligt organisationen Skattebetalarna betalade ett pensionärspar i snitt över 100 000 kronor mer i skatt än ett förvärvsarbetande par på samma inkomstnivå mellan 2007 och 2014. En ensamstående pensionär med låg pension betalade 36 000 kronor mer än en lågavlönad ensamstående.

– Det finns ingen anledning till att en pensionär ska betala mer i skatt än vad en löntagare gör eftersom pension är uppskjuten lön. Det är principiellt fel, säger Christina Tallberg, ordförande i PRO.

Hur blev det så här?

Regeringen Reinfeldt införde 1 januari 2007 ett så kallat jobbskatteavdrag, formellt en skattereduktion. Argumenten var att det skulle löna sig mer att ta ett arbete och att trycket på löneökningar skulle minska.

Men det innebar samtidigt att pensionärerna nu betalade mer i skatt än löntagarna.

Det fick till en början inte så stor uppmärksamhet. Men skatteklyftan växte allt mer.

2010 betalade en låginkomstpensionär 600 kronor mer i månaden i skatt än en löntagare och 7 700–18 000 kronor för årsinkomster på 100 000–300 000 kronor.

Kritiken ledde till att den borgerliga regeringen tvingades sänka skatten för pensionärer vid ett par tillfällen. Men klyftan, eller orättvisan, som pensionärsorganisationerna kallar den, bestod.

– Det är ju hemskt, och pensionen idag som är nog låg, säger Ingrid Åberg pensionär från Luleå.

När AiP under ett par timmar frågar folk utanför riksdagen om pensionärskatten är det ingen, ung eller äldre, som tycker att skatteskillnaden är rimlig.

– Jag tycker det är fel. Även om man kan tycka att jobbskatteavdraget är bra så är det inte bra att man diskriminerar pensionärer på det sättet. De har det tillräckligt risigt, säger Björn Strenger.

Regeringen har jämnat ut skatteskillnaden för dem som har lägst pension. Pensioner upp till 17 000 kronor i månaden får nu samma skatt som löntagare och skatten sänktes 2018 för pensioner mellan 17 000– 35 000 kronor i månaden. Därmed har 1,5 miljoner pensionärer har fått en skattesänkning med som mest 5 000 kronor per år.

2019 ska skatten sänkas för ytterligare en miljon pensionärer.

– Skillnaden i beskattning mellan lön och pension är orättvis och därför arbetar regeringen för att den skillnaden ska vara helt borta från och med 2020, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Och inför valet i höst lovar plötsligt alla partier, även Moderaterna, sänkt skatt för pensionärer i någon utsträckning.

Så då är allt frid och fröjd?

Nja, ändå inte.

Hur kommer Alliansen att prioritera mellan alla sina skattesänkningar? De borgerliga partierna har föreslagit 100 miljarder i olika skattesänkningar. Moderaterna föreslår ett nytt jobbskatteavdrag på hela 22 miljarder.

Någon tidtabell och löften om att alla inkomstlägen ska omfattas av en pensionärsskattesänkning saknas. KD vill jämna ut hela skatteklyftan direkt, så där har PRO en bundsförvant?

– Nej, Kristdemokraterna har en annan finansiering, de vill höja momsen. Att höja momsen drabbar ju dem med de lägsta pensionerna, säger Christina Tallberg.

För PRO är dessutom tidsplanen viktig. Om inte skatteskillnaden jämnas ut till 2020 riskerar det att dröja eller utebli helt eftersom lågkonjunkturen lurar bakom hörnet.

– Det är väl den bedömningen som regeringen och finansministern gör. Det är nu vi har chans att klara ut den här frågan. Sedan blir det är svårare att göra den ekonomiska prioriteringen, säger PRO:s ordförande Christina Tallberg.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm