Lånefinansiera höghastighetståg

Franskt höghastighetståg
Att anslagsfinansiera höghastighetståg innebär att det dröjer till 2064, därför bör utbyggande lånefinansieras. (På bilden ett franskt höghastighetståg. )

Det här är en debattartikel eller en krönika. I dessa artiklar är det skribenten som står för innehållet. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media.

Höghastighetsjärnvägen är en viktig framtidsinvestering. Därför måste S och M komma överens om lånefinansiering av höghastighetsjärnvägen, skriver ledande S-företrädare i Skåne.

Det krävs en blocköverskridande överenskommelse om lånefinansiering av höghastighetsjärnvägen för att Sverige ska kunna hålla en snabb byggtakt och möta landets samlade infrastrukturbehov. Att i stället investera i gammal teknik och omoderna tåg för att kunna anslagsfinansiera är en kostsam lösning som sänker Sveriges konkurrenskraft.

I vår kommer regeringen att fatta beslut om nationell plan för utveckling av transportsystemet (NTI) för perioden 2018–2029. Trafikverkets förslag till NTI innehåller många viktiga satsningar för Sverige och Skåne. Som skånska företrädare är vi positiva till att regeringen har prioriterat byggstart av sträckan Lund–Hässleholm, en av de högst belastade i Sverige. En sådan viktig framtidsinvestering som höghastighetsjärnvägen är för Sverige bör lyftas ur ordinarie NTI-anslag och i stället lånefinansieras för att ge maximal nytta för hela landet.

Om utbyggnad av de nya stambanorna för höghastighetståg ska anslagsfinansieras innebär det en lång byggtid. Därför föreslår Trafikverket i sitt förslag till NTI en sänkt hastighet (från Sverigeförhandlingens förslag om 320 km/h till 250 km/h) och succesiv utbyggnad. Med den modellen är det nya järnvägssystemet klart tidigast år 2064, ett drygt kvartssekel senare än det tidigare målåret 2035.

Sverige behöver en höghastighetsjärnväg för att kunna frigöra kapacitet på befintlig järnväg och för att knyta samman Stockholm, Göteborg och Malmö. Höghastighetsjärnvägen innebär en ökad regional utveckling med nya bostäder och ökad tillgänglighet till internationella marknader.

Sverigeförhandlingen har genom avtal med kommuner och regioner längs den planerade sträckningen av höghastighetsbanan skapat förutsättningar för nybyggnation av 92 000 bostäder. Samtliga överenskommelser har utgått från att den nya stambanan kommer att hålla hastigheter på 320 km/h. Skulle hastigheten sänkas till 250 km/h minskar eller uteblir de positiva effekterna, bland annat för arbetsmarknaden och bostadsbyggandet som kommunerna har planerat för.

Det finanspolitiska ramverket och överskottsmålet har tjänat Sverige väl. Den offentliga sektorns skuldsättning väntas i år uppgå till 37 procent av BNP och prognostiseras fortsätta falla framöver. Sveriges ekonomi är stark. Ett lån på hela investeringen om 230 miljarder skulle öka den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld av BNP med cirka 5 procentenheter. Sverige skulle då fortfarande, med bred marginal, uppfylla EUs riktlinje att skulden ska understiga 60 procent av BNP.

Detta är dock ur statistiskt perspektiv. Långsiktigt skulle effekten på statsskulden bli en annan. Detta som en följd av att investeringen ger positiva sysselsättnings- och tillväxteffekter. Det är viktigt att påpeka att ny höghastighetsbana är en unik investering som endast kan jämföras med de stambanor som byggdes med lånefinansiering under 1800-talets andra hälft.

Vi uppmanar till en blocköverskridande överenskommelse om att lånefinansiera höghastighetsjärnvägen. Att bygga ut höghastighetsjärnvägen inom ramen för samma budget som ska räcka till vägar, broar och underhåll av svårt eftersatt järnväg i hela landet innebär att satsningen på höghastighetsjärnväg blir halvhjärtad samt att andra angelägna satsningar i befintlig infrastruktur och regiontrafiken blir lidande. En modern höghastighetsjärnväg är ett konkret svar på Sveriges framtidsutmaningar.

Henrik Fritzon, regionstyrelsens ordförande Region Skåne (S)
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande Malmö (S)
Anders Almgren, kommunstyrelsens ordförande Lund (S)

 

Debattartikel/Krönika
Debattartikel/Krönika

Aktuellt i Politiken publicerar debattartiklar och krönikor om politik. I dessa artiklar är åsikterna i texterna skribenternas egna. Kontakta oss på [email protected] för mer info. Textlängd är 3 500 tecken inklusive blanksteg.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm