Stiglitz: Välfärdsstaten är viktigare än någonsin
En utbyggd välfärdsstat är avgörande för tillväxten, poängterar Nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz vid Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen.
Stiglitz kritiserar även privata vinster inom skolan.
– De privata vinsterna i skolsystemet genom vouchers drar isär samhället. Vi ser det i land efter land.
Magdalena Andersson hade mycket celebert besök på seminariet. Stiglitz, professor vid Columbia University, är en världskändis och brukar kallas superekonom. Enligt Stiglitz ökar välfärdsstaten inte bara tillväxten i ekonomin utan även jämlikheten och allas lika möjligheter. Den är dessutom avgörande för att skapa ett förtroende för en öppen ekonomi.
– Det är hög tid att vi förespråkar inkluderande tillväxt. Vi behöver bygga ett nytt social kontrakt. Välfärdsstaten är viktigare än någonsin, säger Joseph Stiglitz och framhåller ett ökat barnperspektiv.
Stiglitz kritiserar hårt och välformulerat de senaste decenniernas nyliberala ekonomiska politik, Reaganismen och Thatcherismen, och tilltron till att marknadens osynliga hand, som Adam Smith talade om, ska styra rätt för alla.
– Anledningen till att handen kallas osynlig är för att den inte finns där, säger Stiglitz.
– Marknader existerar inte i ett vakuum. De måste struktureras. Annars är risken att tillväxten blir lägre och mer kortsiktig, förklarar Stiglitz.
Det har inte bara lett till lägre tillväxt utan gett rovkapitalisterna möjlighet att utnyttja situationen att försämra löner och villkor.
Att globaliseringens vinster inte kommit alla till del är lätt att se när man jämför reallöneutvecklingen i Sverige och USA. Något som tveklöst bäddat för populisteroch demagoger som Donald Trump och leder till protektionism.
Sveriges utmaning, enligt Stiglitz, är nu att stärka välfärdsstaten inom ramen för den nya ekonomin. Det är samtidigt viktigt att Sverige är fortsatt aktiv för att reformera EU, mot mindre klyftor och mer sammanhållning.
Sverige har ju fått många lovord av internationella institutioner, som Valutafonden IMF och OECD vars forskning visar på sambanden mellan små klyftor och hög tillväxt. Magdalena Andersson har tidigare i år markerat att regeringen nu tydligare kommer att låta jämlikhet vara en styråra över den ekonomiska politiken.
En inte ointressant konfliktlinje inför valet där de borgerliga partierna går fram med 70 miljarder i skattesänkningar.
Tidigare på dagen hade Annie Lööf hållit presskonferens om att den svenska modellen måste uppdateras med privatiserad Arbetsförmedling, fler låglönejobb och avskaffade turordningsregler i lagen om anställningsskydd.
På måndagen kritiserade Jan Björklund socialdemokratin för att bekämpa rikedom istället för fattigdom.
– Det går inte att tala om lika möjligheter med stora skillnader i inkomster och förmögenheter, säger Joseph Stiglitz.
Magdalena Andersson menar att det finns fem lärdomar av den svenska modellen.
1) Ett trygghetssystem som gynnar en dynamisk ekonomi, 2) Generell välfärd istället selektiv 3) Prioritering av produktiva offentliga utgifter, välfärdsverksamheterna 4) Starka ansvarstagande fack 5) Stimulera jämställdhet.
– Jämlikhet spelar roll. Politik gör skillnad och den svenska modellen levererar, sammanfattar Magdalena Andersson.
Att klyftorna ökat i Sverige är inte så konstigt enligt Magdalena Andersson eftersom den borgerliga regeringen sänkte skatter för de som arbetade men inte ökade ersättningarna till dem som inte hade jobb. Vi har även avsevärt lägre skatter på kapital och för dem som driver egna företag idag. Det senare en stridsfråga inför budgeten i höst.
– 50 procent av skattehöjningen skulle betalas av den rikaste procenten i Sverige men det är ju något som högerpartierna och Sverigedemokraterna protesterar emot. De vill rädda ”the one percent”.
Det är svårt att jämföra länder och system. Stiglitz skulle gärna se en fastighetsskatt, europeisk beskattning och arvsskatt. Skattebaser som den svenska finansministern inte menar är realistiska i praktiken om än välsyftande i teorin. Stiglitz talar sig även varm för offentlig kontroll över skolan, väl medveten om det unikt stora marknadsinflytandet i sektorn i Sverige, och den fallande likvärdigheten.
Stiglitz talar om ekonomiska centripetal- och centrifugalkrafter. På senare år har centrifugalkrafterna, som drar isär samhället varit dominerande.
– Vi subventionerar till exempel de rikas sparande, men vi gör inget för att få fattiga att spara mer. Den viktigaste centrifugalkraften är offentlig utbildning. Men de privata vinsterna i skolsystemet genom vouchers drar isär samhället. Vi ser det land efter land.
Magdalena Andersson håller med om att skolan är avgörande för jämlikheten.
– Det som kanske viktigare än något annat vi gjort är att vi har ökat resurserna till skolan med tio miljarder, ett omfattande tillskott. Och vi vill fortsätta satsa särskilt på de skolor som behöver extra stöd.
Foto: Björn Nordqvist
