Så bryter SD mot sin egen kriminalpolitik

Erik Almqvist förklarade sina rasistiska och sexistiska tillmälen, sparkarna och järnrören med att han mådde dåligt.
Kent Ekeroth blev förlåten för att han visat ”gott omdöme” efteråt.
Men när det gäller andra brottslingar är SD allt annat än förstående och förlåtande.

AiP:s granskning visar hur partiet bryter mot sin egen kriminalpolitik.

Problemet med svensk kriminalpolitik är enligt SDs kriminalpolitiska motion  att man offerstämplar gärningsmännen och visar för stor förstå­else.

Jimmie Åkesson förklarade på DN debatt vad han menar med nolltolerans och varför inte alla inblandade i järnrörsskandalen avsatts och uteslutits.

”Att konsekvenserna inte är likartade är inte det minsta konstigt eftersom förseelserna heller inte är likartade. Varje enskilt fall måste givetvis bedömas just enskilt.”

Samtidigt är det just det kritiken handlat om, att toleransen mot partitopparnas beteenden är högre än mot lokalpolitikernas. Jimmie Åkesson förklarade i DN att nolltolerans inom SD skulle tolkas utifrån det kriminalpolitiska ursprung begreppet har.

Kriminalpolitiken är, näst invandringen, Sverigedemokraternas profilfråga. Enligt SD daltas det för mycket med brottslingar. Det tas för stor hänsyn till brottslingarna i stället för till brottsoffren. Straffen är för låga och det är för lätt att bli fri på grund av bot och bättring.

Trots det var det just sådana argument som SD-topparna anförde för att förklara sitt eget ”oacceptabla” beteende och partiet för att rehabilitera sin tidigare kriminalpolitiska talesperson.

– Jag tryckte ut min frustration jag hade inombords. Ilska för att jag hade förlorat en stor del av mitt liv på grund av mitt partival. Blivit av med arbete, relationer och vänner. Och hade utstått mycket trakasserier. Ilska över att ha blivit kallad rasist, mongo och annat. Över att ha fått mitt hem vandaliserat och blivit fysiskt attackerad ett antal gånger. Strax innan blev jag till exempel överfallen av två män med knivar som jagade mig genom stan, sa Erik Almqvist (SD) på presskonferensen.

Sverigedemokraterna tar bestämt avstånd från den här typen av sociala förklaringsmodeller i sin kriminalpolitiska motion:

”Svensk kriminalpolitik har plågats svårt av den socialistiska tanken om att varje brott är ett misslyckande från samhällets sida; åtgärderna blir då därefter.”

Almqvist, som beväpnade sig med järnrör och kallade en ung kvinna med civilkurage nog att försöka förhindra våld för hora, utnyttjade själv offerrollen i sitt försvarstal.

– Jag har jobbat med mig själv sedan den där natten för några år sedan. Jag har fått stöd från kollegor och familj. Jag har gått i terapi. Jag måste säga att jag det senaste året har mått bättre än någonsin tidigare sedan jag kom ut som sverigedemokrat, sa Almqvist och förklarade att han nu ansåg sig kunna göra gott för sitt parti.

Detta ska samhället alltså inte ta hänsyn till enligt SD:s principprogram. När det gäller invandrare går partiet ännu längre och föreslår att i fråga om eventuell utvisning efter brott ska rätten överhuvudtaget ”inte ta hänsyn till utlänningens levnadsomständigheter”.

Almqvist bad i sitt försvarstal heller inte brottsoffren om ursäkt, däremot partikamraterna. Den vandaliserade lägenheten visade sig dock inte alls ha blivit sönderslagen. Almqvist hade överdrivit.

När det gäller rättsliga påföljder kräver SD rejält hårdare tag: ”straffskärpningar, framför allt gällande miniminivåerna, för våldsbrott”.

De politiska påföljderna för SD-topparnas våld, järnrören, sparkarna mot den berusade mannen och knuffen mot kvinnan, har dock varit mildare än vad alla andra riksdagspartier hade reagerat om deras finans- och justitieministerkandidater skulle avslöjats med samma aktiviteter.

Almqvist har fått lämna sina ledande uppdrag men har inte ”utvisats” från vare sig partiet, eller riksdagen.
Förundersökningen mot Almqvist vad gäller hets mot folkgrupp är nedlagd. Flera av de andra potentiella brotten i filmen, förtal, förolämpning, olaga hot och egenmäktigt förfarande var redan preskriberade. Det borde SD egentligen rasa mot.
Partiet anser nämligen att brott preskriberas alltför fort i Sverige. Grova vålds­brott ska överhuvudtaget inte preskriberas enligt SD.

Attityden från Jimmie Åkesson var dock den motsatta när han skulle kommentera skandalfilmen. Då var tidsaspekten helt plötsligt relevant, en förmildrande omständighet.

– Jag har tagit del av det filmmaterial från en händelse för ungefär två år sedan, inledde Jimmie Åkesson presskonferensen.

Kent Ekeroth skriver i en motion om borttagande av preskription att brottsoffren ”ska känna och veta att samhället gör sin moraliska plikt och straffar brottslingar”.
Ekeroth har fått fortsatt förtroende som riksdagsledamot, även om han är förbrukad som partiets rättspolitiska talesperson.

”Jag är kvar, i partiet och i Riksdagen och kommer jobba lika hårt nu som då”, skriver han på sin blogg.

Ekeroth kände alltså till Almqvists rasistiska uttalanden och aggressiva beteende utan att agera. Han förklarade tvärtom i filmen att ”det är skönt att ingen av oss backar undan.”

Om Jimmie Åkessons version är korrekt, att han tidigare endast sett sparksekvensen, så har Ekeroth undanhållit sanningen om de ”oacceptabla” handlingarna för sin partiledare, trots att de varit föremål för diskussion i partiledningen.

Kent Ekeroth har annars motionerat i riksdagen om vikten av att reagera och anmäla om man i förtroendeposition upptäcker en brottsling. Men då handlar det om invandrare utan uppehållstillstånd. Ekeroth vill göra det olagligt för ”anställda vid alla offentliga institutioner” att inte rapportera uppgifter om ”illegala invandrare”.

Den aktuella kvällen, då Ekeroth alltså kandiderade till justitieminister, undanhöll han i stället för polisen om vad som hade hänt. Det har han sedan fortsatt att göra i egenskap av riksdagsledamot. Samtidigt vill Ekeroth alltså skärpa lagen om skyddande av brottsling.

Sverigedemokraternas gruppledare i riksdagen Björn Söder spelade upp Ekeroths besked, att han lämnar uppdraget som rättspolitisk talesperson, som en bedrift.

– Jag tycker att han med sitt beslut visar prov på självrannsakan och gott omdöme, och han kommer nu att ägna sin tid åt att bygga upp förtroendekapitalet igen, sa Söder till SVT.

Självrannsakan och en andra chans i stället för straff således. Trots att SD motionerar om att det är alltför lätt i Sverige att friskrivas på grund av gott uppförande och att man alltför ofta dömer till den lägre straffsatsen.

”Onda gärningar ska ge konsekvenser”, skriver SD.

Portalparagrafen i SD:s kriminalpolitiska motion rimmar illa, både med SDs hantering av skandalen och det som hände den där natten på Kungsgatan: att knuffa och kalla kvinnor för hora, mucka gräl, måtta sparkar och sedan beväpna sig med järnrör.

”Sverigedemokraternas kriminalpolitik präglas av en vilja att skapa trygghet i samhället. Det ska vara tryggt för barn att gå i skolan, för äldre att gå och handla i mataffären och för kvinnor att gå hem sent på kvällen.”
Undertecknat: Jimmie Åkesson, Kent Ekeroth och Erik Almqvist.
– Slutsatsen man ska dra av det här är att vi har inga dubbla måttstockar, sa Jimmie Åkesson på presskonferensen om rasistfilmen.
Jan Söderström

Foto: ROBIN HALDERT/SCANPIX

SD:s rättspolitiske talesperson:

”Jag vill inte sätta mig till doms”

Richard Jomshof är SD:s nye rättspolitiske talesperson. Hårdare straff är partiets viktigaste kriminalpolitiska fråga. Men inte när det gäller de tre partikollegorna.
– Jag tänker inte i det här fallet sätta mig till doms över någonting, säger Jomshof.

Hur påverkar den senaste tidens affärer förtroendet för SD:s kriminalpolitik?

– Det vet jag inte, förhoppningsvis inte alls. Min inställning är fortfarande den att alla människor kan begå misstag, oavsett vad man har för partibok eller till och med om man inte har någon partibok alls, säger Richard Jomshof.

Erik Almqvist sa att han mådde dåligt, att det ledde fram till de här händelserna härom året?

– Ja, självklart. Man är ju en produkt av allt som händer i ens liv. Man går igenom faser i livet där man ibland mår sämre. Blandar man dessutom in alkohol i den ekvationen, vet nog de flesta att det kan sluta illa ibland tyvärr. Att man agerar överilat och säger saker och gör saker som man senare ångrar. Det är klart att man måste ta in det i sammanhanget.

SD betonar det personliga ansvaret hårt i den kriminalpolitiska motionen – att det är en socialistisk idé som har fört politiken snett och tagit de kriminellas perspektiv i stället för att fokusera på brottsoffren?

– Jo, men alltså. Det stämmer nog så till vida att jag tycker att vi många gånger glömmer brottsoffren. Jag tycker att man väldigt ofta nästan försöker urskulda många människor. Det kan säkert finnas bakomliggande orsaker till att man gör på ett eller annat sätt naturligtvis. Vi är ju unika individer. Men vi har ju ändå ett personligt ansvar.

– Jag tycker att partiet har haft helt rätt när man gått ut och krävt strängare straff, men vi måste också jobba förebyggande.

– Det kan jag tycka är Sverigedemokraternas brist i kriminalfrågan. Vi är inte riktigt trovärdiga där.

Tycker du att dina partikollegor gjorde sig skyldiga till något brott i den här filmen?

– Eftersom att man har kommit fram till att det inte är något brott som har begåtts har jag ingen annan uppfattning om det. Det är nedlagt allting.

Allt är ju inte utrett, på grund av att det var preskriberat.

– Nej, det är klart. Det har du en poäng i. Men jag tänker inte i det här fallet sätta mig till doms över någonting.

– Jag har hela tiden sagt att det är upp till rättsväsendet, i det här fallet den åklagare som tittat på det, att utreda huruvida det är ett brott eller inte.

Men Sverigedemokraterna står ju annars för att brott måste få tydliga konsekvenser.

– Ja det gör vi. Men vad som också är viktigt att påpeka är att även om vi förespråkar strängare straff så säger vi också att när straffet är avtjänat så har du betalat din skuld till samhället. Då är du en fri man.

Det står i er kriminalpolitiska motion att straffen ska stå i samklang med den allmänna rättsuppfattningen. Samtidigt finns en kritik mot att Sverigedemokraterna inte har agerat tillräckligt hårt mot personerna i sitt eget parti.

– Jag tycker att partiet har gjort det partiet kan göra. Det beror helt och hållet på att du som riksdagskandidat sitter som enskild individ.

– När vi pratar om att skärpa straffen så pratar vi om återfallsförbrytare som begår väldigt grova brott. Vi pratar mord, om grova våldtäkter och så vidare. Och det här är inte jämförbart med det.

Men straffet ska väl motsvara vad medborgarna tycker är rimligt? 

– I Erik Almqvists fall håller vi fortfarande på att titta på det.

– I Kent Ekeroths fall är det inte riktigt samma sak. Det är två olika saker. Man måste kunna behandla dem olika.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm