”Privat blåsning av det offentliga”
Förra veckan blev det klart vem som vann upphandlingen om Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det enda anbudet kom från ett konsortium av Skanska
och Innisfree. Majoritetens och oppositionens uppfattning om hur mycket pengar
avtalet kostar landstinget skiljer sig åt med cirka 17 miljarder kronor.
En vinna-vinna-lösning, säger finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd
(M).
OPS-avtalet, offentlig-privat samverkan, blev PBO-avtalet, privat blåsning av
det offentliga, kontrar Ilija Batljan (S).
– Vi anser att skattebetalarna blir blåsta på fem till nio miljarder kronor, säger Ilija Batljan, oppositionslandstingsråd (S), med anledning av den nyligen avslutade upphandlingen kring vem som ska bygga Nya Karolinska Universitetssjukhuset. Nu hoppas han på att stockholmarna överklagar det ”tokiga” beslutet.
Förra veckan blev det klart vem som vann upphandlingen om Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Det enda anbudet kom från ett konsortium av Skanska och Innisfree. Majoritetens och oppositionens uppfattning om hur mycket pengar avtalet kostar landstinget skiljer sig åt med cirka 17 miljarder kronor.
En vinna-vinna-lösning, säger finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M). OPS-avtalet, offentlig-privat samverkan, blev PBO-avtalet, privat blåsning av det offentliga, kontrar Ilija Batljan (S).
I tisdags förra veckan fattade fullmäktige beslut om den största affären i landstingets historia, bygget av ett nytt universitetssjukhus i Solna. Trots att affären har förberetts i fler år blev det inget snabbt och smärtfritt möte. Saken debatterades i flera timmar.
Oppositionen, som hade räknat fram att affären kostar skattebetalarna fem till nio miljarder kronor i onödan, ville avbryta upphandlingen och göra en ny. I andra hand ville man skjuta på beslutet tills landstinget säkerställt att upphandlingen skett korrekt och att landstinget ska sköta upplåningen för att spara pengar.
Oppositionens förslag vann inget gehör och de tre partierna beslöt att inte yrka på minoritetsåterremiss; de räknade med att få tillbaka samma beslutsunderlag till ett nytt möte två dagar senare.
– Ju tidigare detta beslut blir offentligt desto bättre, säger Raymond Wigg (MP).
När majoriteten presenterade affären var det däremot idel glada miner. ”Äntligen” sa Stig Nyman (KD), som varit med i processen att planera ett nytt sjukhus i många år, när Skanska och Innisfree officiellt korades till vinnare.
Svenska Skanska och den brittiska investeringsfonden Innisfree ska finansiera och bygga sjukhuset och med hjälp av Coor Service Management sköta underhåll och drift fram till åtminstone 2040.
Mycket till konkurrens har det dock inte varit. Det vinnande anbudet var också det enda anbudet, trots att många visade intresse när upphandlingen startade.
Catharina Elmsäter-Svärd (M) säger att det hade varit bättre om det hade funnits fler anbud, men Skanska visste inte om att de var ensamma när de la sitt bud och de krav som ställts gjorde att landstinget såg det som ett bra bud, trots att man inte hade något att jämföra med.
– Det anbud som Skanska gav kändes tryggt, robust och de hade en finansiering.
Dessutom visste vi att de var erfarna av att bygga sjukhus samt arbeta i OPS. Vi tyckte att de var tillräckligt bra att gå vidare med i en fortsatt förhandling, säger hon.
Alternativet var, enligt henne, att landstinget skulle stå som byggherre och hålla ihop flera entreprenader, vilket är en sämre lösning.
– För att konkurrens ska råda krävs minst två konkurrerande anbud – det kan vilken barnunge som helst räkna ut, säger Ilija Batljan (S).
Oppositionen tror att det bristande intresset delvis kan bero på att förutsättningarna har förändrats under tidens gång. Från början var det till exempel sagt att företaget skulle äga sjukhuset, men nu är landstinget ägare vilket innebär att momsen lyfts av. Oppositionen tror också att de höga kraven på finansieringsansvar kan ha avskräckt företag från att lämna anbud, speciellt i ljuset av finanskrisen.
– Hade de vetat om att landstinget garanterar stor avkastning hade de säkert också varit intresserade. Vi får se vilken bedömning företagen gör när det här är offentligt, det kan bli överklagat, säger Raymond Wigg (MP).
Lösningen innebär att Skanska och Innisfree även sköter upplåningen av kapital till bygget. Majoriteten anser att det är en fördel att landstinget köper sig fri från risker och överraskningar, och att man inte betalar förrän det är levererat.
– Vi är beroende av att veta vad det kostar över tid och att vi har det på plats i tid, säger Catharina Elmsäter-Svärd (M).
Den rödgröna oppositionen anser dock att detta kostar skattebetalarna över tre miljarder kronor extra. Landstinget skulle kunna låna upp pengarna billigare själv.
– Varför ska landstinget låna pengar till en ränta som Grekland får när vi har dubbel AA-rating? Landstingets styrka är att vi kan få billigare lån, säger Raymond Wigg (MP).
Majoriteten och oppositionen är hjärtligt oense om vad avtalet faktiskt kommer att kosta landstinget. Enligt Catharina Elmsäter-Svärd blir landstingets kostnad under avtalstiden som mest 52 miljarder kronor, cirka två miljarder kronor per år under avtalstiden. Det är ett tak, kostnaden kan bli lägre men inte högre.
Enligt Socialdemokraterna är den totala kostnaden för hela avtalsperioden 69 miljarder kronor, eftersom landstinget under byggtiden betalar 7,5 miljarder kronor till projektbolaget. Till det räknar S räntan på de 7,5 miljarderna.
Upphandlingen är nu avslutad, vad än oppositionspartierna säger. Det enda som skulle kunna stoppa affären är om beslutet överklagas.
– Stockholmare har möjlighet att överklaga när beslutsfattare fattar tokiga beslut. På det sättet kan vi göra revolt, säger Ilija Batljan.
Munkavle hindrar debatt om sjukhusbeslut
Nya Karolinska kommer att kosta skattebetalarna fem till nio miljarder kronor mer än nödvändigt. Det hävdar den rödgröna oppositionen i landstinget. De hummar dock en del om uträkningarna – fullmäktigemajoriteten beslutade om att sekretess ska råda om hur förmånlig affären är för Skanska.
Blåsta och belagda med munkavle. Det känner sig oppositionen i Stockholms läns landsting efter upphandlingen av Nya Karolinska. Konsortiet som ska bygga och driva Nya Karolinska får enligt dem ta ut för hög avkastning och för hög räntemarginal, riskpåslaget på räntan när företag lånar i stället för landstinget. Dessutom räknas kostnaden för driften upp mer än vad de anser vara rimligt.
– Vi anser att skattebetalarna blir blåsta på fem till nio miljarder kronor. Vi kommer att behöva betala extra skatt för att betala för den skyhöga avkastningen och marginalen, säger Ilija Batljan (S).
Exakta siffror kan de inte prata om. Majoriteten i landstingsfullmäktige beslutade, utöver upphandlingen, även om fortsatt sekretess om räntemarginal och avkastningskrav eftersom offentlighet skulle kunna skada företaget.
– Vi är förhindrade att tala både med media och våra medborgare. Det känns inte bra, säger Raymond Wigg (MP).
Den sekretess som gäller har också gjort det svårt för politikerna att få klart för sig vad de fattar beslut om. De har inte kunnat diskutera eller hämta information från andra håll. Nu när besluten väl är fattade, och sekretess fortfarande ska gälla på en del punkter, blir det också svårt för väljare och media att granska de beslut som har fattats.
Socialdemokraterna har överklagat sekretessbeslutet.
– Det här får mig att fundera på om man ska syssla med politik överhuvudtaget. Folk kommer att skratta åt hur vi kunde bli så blåsta när det här kommer ut, säger Ilija Batljan.
Fakta: Nya Karolinska Universitetssjukhuset
Nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS) byggs angränsande till dagens sjukhus i Solna. Byggnaden är ritad av Tengbom arkitekter som en utveckling av ett förslag från White arkitekter.
Om affären fortlöper utan hinder blir det byggstart sommaren 2010 och den första patienten ska kunna tas emot i december 2015. Avtalet innebär att Skanska och Innisfree finansierar, bygger och sköter driften av NKS fram till år 2040 med möjlighet till förlängning i ytterligare 15 år.
OPS, offentlig-privat samverkan, innebär att ett privat företag eller konsortium får i uppdrag att finansiera, bygga och under en längre tid driva ett objekt.
Det finns dock inget som hindrar att det offentliga står för hela eller delar av finansieringen. Den borgerliga regeringen uttryckte i början av 2008 skepsis mot den del av OPS som handlar om extern lånefinansiering eftersom staten kan låna billigare än privata intressenter.
